Tretton indiankvinnor besökte nyligen påven. Eller skulle i alla fall enligt planerna ha träffat honom för att överräcka ett dokument. Men han valde att bege sig från staden precis innan de kom. När de satte sig och bad blev de närapå utkickade ur Vatikanen.
Vad de ville? Ha upprättelse...
Det är så man får lust att åka till Assisi medan de är kvar där...
***
ROME - They went to pray. They went to see Pope Benedict XVI on his home turf. They went to ask that he rescind historic church doctrine that played a role in the genocidal onslaught of millions of indigenous people worldwide.
For 13 indigenous grandmothers, accomplishing only one of their three goals wouldn't have been so bad - had they also not been harassed by several Vatican policemen who claimed the women were conducting ''anti-Catholic'' demonstrations.
Kyrka i förändring - intervju inför påvebesök i Australien
Fick en intressant intervju som gjordes med anledning av påvens besök snart i Australien. Förväntningarna på honom om att be om ursäkt för dålig hantering av pedofilskandaler är stora. Men är det vad som allra mest behövs...? Hur gör man för att förhindra hierarkiskt maktmissbruk?
Läs intervjun och fundera...
***
"We've been living under this ancient system for 1,000 years that was ok at one time perhaps.
But we're living in a bottom up kind of world and we still have a top down kind of church where people are not given a voice, a vote, or citizenship in their church and I think we've got to seize it.
Public opinion has to come forth here and we have to start getting vocal. We have to start growing up and demanding that this is our Church.
/.../
Well the Church has a long, terrible history with anything to do with sex. It's anti-sexual, anti-woman for centuries. It goes way, way, way back.
It's a misogyny, it's a fear of woman, it creates a bird like an eagle that only has one wing and it flies around in circles. An eagle needs two wings. In other words we need men and women in the Church.
Women have to have equal say so and they're third class citizens. We've got the clergy, we've got the laity and then we've got a particular form of the laity called women and they do most of the work in the Church and they have very little say so."
En dokumentär, "The Secrets of the Twelve Disciples", som sändes i Storbritannien igår hävdar att Petrus inte alls var den förste påven, och att han aldrig ens kom till Rom, utan att det är hans ben som har återfunnits i en grav i Jerusalem med påskriften: Shimon Bar Jonah.
Teorin, om den stämmer, skulle i så fall visa hur katolska kyrkan har utnyttjat Petrus namn och ett par bibelverser till att skaffa sig orättmätig makt och företräde framför alla andra kristna. Ingen liten konspirationsteori precis...
Hmmm...
Varför var utgrävningen av "Petrus" grav i Rom hemlig, och utförd av påvens vän? Vad fanns att hemlighålla där?
Frågorna som inställer sig är många - så det är synd att man inte kan se dokumentären i Sverige. Men kanske via nätet, för dem som har fungerande datorer... ;-)
Kom gärna med en länk i så fall, och berätta närmare vad den handlade om. Jag ska också fråga några jag känner där om de möjligen såg den...
Det finns massor av läsarkommentarer under artikeln, kanske kan vara värt att ta sig igenom dem?
***
Dr Robert Beckford, a theology lecturer at Oxford Brookes University, who presents the documentary, denied that this was an attempt to attack the Catholic Church. "This is about looking at what the pillars of power are founded on and examining the scholarship that most Catholics take for granted," he said.
"We found that there is no scientific evidence to support the idea that Peter was buried in Rome, but yet the rival theory has not got out because it challenges the Church.
"If you undermine its basis for power you undermine the Church. It's tragic that the faith gets reduced to manipulating the facts and to one Church trying to make itself superior to others."
Precis "allt" går att hitta på nätet, som bekant....
Det finns de som roar sig med att leta efter fel i allt påven gör t.ex. och som har gjort en webbsida som uppdateras med "veckans heresi".
Kanske säkrast att inledningsvis poängtera att jag inte håller med om det som skrivs på sidan. Tycker det är en av de mest insnöade sidor jag nånsin sett faktiskt.
Senaste nytt på påveheresifronten påstås vara att hans dop är ogiltiga!
Detta eftersom vattnet bara rör vid håret och inte vid huden på pannan när vuxna dopkandidater böjer sig framåt över dopfunten.
Då undrar jag vad alternativet skulle vara. Att dopkandidaterna går ner baklänges i spagat över dopfunten? Att man inför tillämpning av dopbassänger för alla vuxna, där de går ner med hull och hår? Att man inför obligatoriskt barndop?
De absurda frågorna ställs åter på sin spets:
Verkar Gud nödvändigtvis enbart genom människoregler? Är reglerna till för att försvåra utförandet av sakramenten?
Katoliker som önskar att även kvinnor ska få vigas till alla kyrkliga tjänster (rörelsen WOC - Women's Ordination Conference) har markerat detta inför påvens födelsedag, samt hans liturgi på en sportarena idag, där enbart pojkar och män deltar kring altaret.
Fick också en mediarelease (se nedan) som går in närmare på det.
Man har bl.a. satt en stor affisch på en bil som följer påven genom Washington (den kan även skymtas i nyhetssändningen via länken ovan).
"Ordain Catholic Women" Mobile Billboard to Follow Pope
WASHINGTON, DC - April 16 - Today, as Pope Benedict XVI visits our nation's capital on his 81st birthday, the Women's Ordination Conference continues their "Giving the Gift of Women" campaign, urging him to open the doors to women's ordination. A large mobile billboard stating, "Pope Benedict, How long must women wait for equality? Ordain Catholic Women," posted on a truck will follow his engagements in Washington, DC.
"We are disappointed that the pope has missed an opportunity to include women during his stadium Masses as altar servers, which has been approved by the Vatican since 1994," said Aisha Taylor, executive director of the Women's Ordination Conference. "In a tragically familiar pattern, only men - including priests, bishops and cardinals - will be near the altar. That's why we have extended our mobile billboard campaign to circle Nationals Park on the day of the Mass."
On Monday, April 14, the mobile billboard drove from 10:30AM to 6:30PM in Washington, DC, beginning at the National Press Club where WOC hosted a press conference to lauch the campaign, and circling the US Conference of Catholic Bishops Headquarters and Catholic University. Later that night, in conjunction with thirteen similar events around the country, over 100 people attended an inclusive Mass presided by Catholic women, including two recently excommunicated ordained women from St. Louis. During the Mass, attendees gave generous financial support to enable WOC to circulate the mobile billboard outside Nationals Park.
Events:
April 16 Mobile billboard to follow route of popemobile, 10:00AM to 6:00PM Billboard to follow pope's engagements, from White House to Vatican Embassy to Basilica
April 16 Vigil for Women's Ordination, 5:00 PM, Basilica of the National Shrine of the Immaculate Conception, 400 Michigan Ave, NE
April 17 Mobile billboard to circle Nationals Park during Pope's Mass, 5:30AM to 1:00 PM
In 1976, the Pontifical Biblical Commission determined that there is no scriptural reason to prohibit women's ordination. An overwhelming majority of US Catholics support ordaining women, 63 percent for women priests, and 81 percent for women deacons. There are 16 national organizations from 11 different countries that advocate the ordination of women.
"In the face of one closed door after another, Catholic women have been innovative, courageous and faithful to the church. They continue to make a way where there is none. We are raising public awareness that women's leadership is integral to all aspects of the church. We urge the pope to open the doors to women's ordination," Taylor concluded.
Founded in 1975, the Women's Ordination Conference is the oldest and largest national organization that works to ordain women as priests, deacons and bishops into an inclusive and accountable Catholic church. For more information, visit: http://www.womensordination.org/."
***
Här är en artikel som minst sagt ställer en hel del saker på sin spets med anledning av påvens USA-besök:
"For Pope Benedict's visit, the question to ponder is this: In the face of the Church's blatant discrimination against women and its consequences, to which Benedict has mightily contributed, what exactly is the basis for the Catholic Church hierarchy's moral authority?"
Hittade en intressant artikel om den växande roll bloggare har fått som en alternativ nyhetskälla, inte minst på katolskt håll.
Den handlar specifikt om påvens besök - men jag tycker att det stämmer generellt sett.
"The media frenzy surrounding Pope Benedict’s visit to the United States is being driven in part by a newcomer on the media block: bloggers. For the first time in history, a U.S. papal visit is being covered around the clock by bloggers of all stripes – Catholic and secular, independent and staff, spiritually focused and news focused – and they are doing what they do best, bringing online readers information almost as fast as it happens.
It’s a new way of covering the pope, and, according to those on the front lines, it is changing the landscape of media coverage in general, bringing to light errors in the press that might otherwise go uncorrected and creating communities of people who not only read the news but participate in it through comments and e-mails."
På slutet av artikeln finns länkar till några bloggar som skriver om påvens besök.
Som väl ingen kan ha missat är det nu dags för påvens besök i USA.
Kommer att följa det under de kommande dagarna förstås, förmodligen blir det länkar till en del artiklar ur katolskt kvinnoperspektiv... Har fått en del i mailboxen om det på sistone, men inte hunnit kolla närmare på det.
Just nu sitter påven visst på planet över Atlanten och funderar över pedofilpräster.
Eftersom Tuve just har stängt en kommentarstråd i sin blogg där ett par citat om ofelbarhet diskuterades, så tar jag mig friheten att citera dem här så vi kan fortsätta att bena i just den tråden.
Petronella, jag hoppas att du vill svara på frågorna du fick i Tuves blogg här!
Det gäller alltså när ett katolskt uttalande ses som ofelbart - och inte. Intressant nog så är det mesta som påvarna lär ut icke-ofelbart (se citaten).
En fråga som inte hör till tro utan praxis har förts fram med anspråk på ofelbarhet. Kvinnoprästfrågan dogmatiserades dock inte "ex cathedra" - även om formuleringen är förvillande lik detta förfarande.
Här kommer först några matnyttiga definitioner:
1) "Extraordinary Magisterium refers to a special exercise of their teaching office by either the Pope and bishops together, or the Pope alone, in which a definitive judgment is given. When a General Council pronounces a solemn definition, this is an exercise of the extraordinary Magisterium. So is an ex cathedra definition by the Pope: a decision definitively settling the question.
2) By contrast ordinary Magisterium refers to the exercise of the teaching office without a solemn definition being given. This is the case with the day-today teaching of bishops in their dioceses, or the greater part-almost the entire part-of the Popes teaching. (Much in these categories, however, has already been defined infallibly.)
3) The term ordinary universal Magisterium means an exercise of the Church's teaching office where there is complete agreement, or fairly close to complete agreement, among the Catholic Bishops of the world that a particular doctrine is certainly true, but without a solemn definition.
The extraordinary Magisterium is infallible. A definition given by a General Council or an ex cathedra definition by a Pope cannot be erroneous. Likewise, the ordinary universal Magisterium is infallible. The fact that the bishops are dispersed throughout the world' (in the words of Vatican II quoted above) does not make any difference.
What of the ordinary (but not universal) Magisterium? Is it infallible? No, as Vatican II indicates in the quotation above concerning statements that are not ex cathedra."
För att använda just kvinnoprästfrågan som exempel:
Påven ensam hade aldrig kunnat komma med ett uttalande mot prästvigning av kvinnor eftersom det inte skulle ha uppfyllt samtliga nödvändiga kriterier för ett ofelbarhetsuttalande ex cathedra (närmare bestämt punkterna 4 och 5 i citaten nedan). Och något ekumeniskt koncilium har inte hållits i frågan. Både alternativ 1 och 2 faller därmed.
Alltså måste det finnas en enighet bland biskoparna världen över - alternativ 3 - för att detta ska ses som ofelbart. Men biskoparna är inte ens tillfrågade - och bevisligen är de oeniga (några har ju vigt kvinnor olagligt, andra håller tyst med att de också är för prästvigning av kvinnor). Förre påven försökte mot slutet av sitt liv få kontroll över framtida biskopar genom att införa en regel om att dessa innan vigningen måste intyga att de är emot kvinnliga präster!
Ett "ofelbart" uttalande enligt punkt 3 är alltså även det en chimär - frågan hanteras genom skrämd tystnad och tvång - och i yttersta nödfall exkommunicering ifall det kommer till påvens kännedom att en biskop inte håller med om detta. Inte precis respektfullt gentemot biskopskollegornas samveten, teologiska visdom och lyhördhet inför Gud...
För att inte tala om lekfolkets känsla för vad som är rätt - sensus fidelii - där omkring 70% av katolikerna enligt en undersökning anser att också kvinnor bör kunna bli präster. En dogm kan inte instiftas på tvärs med det de troende menar vara sant.... Kyrkan som de troendes världsvida gemenskap utgör ytterligare en variant av ofelbarhet.
Nedan kommer citaten med kriterierna på ofelbara uttalanden.
Välkomna att kommentera allt detta!
***
"The criteria for Papal Infallibility were defined infallibly by the First Vatican Council in Pastor Aeternus, chapter four, as quoted below (with my numbering added). There are five criteria which must be met for a Papal teaching to be infallible:
1. “the Roman Pontiff” 2. “speaks ex cathedra” (“that is, when in the discharge of his office as shepherd and teacher of all Christians, and by virtue of his supreme apostolic authority….”) 3. “he defines” 4. “that a doctrine concerning faith or morals” 5. “must be held by the whole Church”
These criteria were reaffirmed by the Second Vatican Council, in Lumen Gentium, n. 25, paragraph 3, using somewhat different language to teach the same truths (again, with my numbering):
1. “the Roman Pontiff” 2. “in virtue of his office, when as the supreme shepherd and teacher of all the faithful, who confirms his brethren in their faith (cf. Lk 22:32),” 3. “by a definitive act, he proclaims” 4. “a doctrine of faith or morals” (“And this infallibility…in defining doctrine of faith and morals, extends as far as the deposit of revelation extends”) 5. “in accordance with revelation itself, which all are obliged to abide by and be in conformity with”
It is the infallible teaching of the Catholic Church that each and every one these criteria must be met for a teaching to be infallible, if it is taught by the Pope alone. (The Pope can also teach infallibly in union with the other Bishops, as discussed below.) Therefore, whenever the Pope teaches by his own authority, yet without meeting all the criteria for an infallible Papal teaching, his teaching is non-infallible and it falls under the non-infallible Ordinary Magisterium, not the infallible Sacred Magisterium. Historically, the Popes have only occasionally taught under Papal Infallibility; they have most often taught under the non-infallible Ordinary Magisterium."
"Those who claim that the Magisterium never errs on matters of faith or morals are contradicting the teaching of the Magisterium itself, which limits infallibility to very specific criteria under Papal Infallibility, the solemn definitions of Ecumenical Councils, and the Ordinary Universal Magisterium. All other teachings of the Magisterium proper fall under its ordinary non-infallible teaching authority. The most common way that the successors of Peter and the successors of other Apostles teach is under the Ordinary Magisterium."
Nu har jag sett den andra påvefilmen: Karol - A Man Who Became Pope.
En drygt tre timmar lång historia, vilket var väl långt - drygt två timmar hade varit mer lagom. Största delen av filmen fokuserar på hans tid som revolutionär pjäsförfattare, arbetare och ung präst. Den tid han enligt min subjektiva mening kom allra bäst till sin rätt.... Har även läst en bok om honom för många år sedan som särskilt går in på denna period.
Filmen ger framför allt en värdefull inblick i den polska katolska historien, som jag, trots att vi har många polacker i församlingen, aldrig har fått höra så mycket om. Den visar frihetskampen - rörande politiken - som fann sin styrka i tron. Polen råkade ju ut för både nazister och kommunister....
Jag har också ett mycket gott intryck av den unge Karol - som inte alls hade kvar samma glöd som påve. Han uttalade ganska radikala saker, särskilt som ung präst och biskop. Det är frapperande hur han hade så tydlig inblick i vad som är fel i samhället - men inte tycks se att precis samma problematik finns inom Kyrkan - även där förföljs folk för sin tro, även där behövs förnyelse och förlåtelse... (Ett par scener som visade en nazists och en ateistisk spions omvändelse var för övrigt bland de som berörde starkast.)
Jag pausade även denna film några gånger för att anteckna särskilt träffsäkra repliker. Vet inte heller här om det är exakta uttalanden eller parafraser av vad påven har sagt - men intressant är det - läs bara följande...
1962 vid konciliet:
"Människan är unik. Vår värld är materiell, men vi har djupa andliga behov. Vi är gåtor för oss själva och andra. Kyrkan blir alltmer ineffektiv. Kyrkan kan inte visa sig i sin förlegade form längre. Vi kan inte stå över världen och kräva lydnad längre. Kyrkan måste verka i världen. Människan söker sanningen. Vi måste lösa livets svåra problem. Vi måste ta itu med den förtvivlan som präglar vår tid. Därför måste allmänheten stå i centrum för kyrkans liv. Jag vill rensa ut alla former av kyrklig överhöghet (clerical mentality)."
Till arbetarna i Nowa Huta - den icke-religiösa staden:
"Håll tankens frihet vid liv. Kristus gav oss den för att göra oss fria."
Under konciliet (?):
"Ingen ska tvingas att bekänna tro mot sin vilja. Människans andliga frihet, samvetets och religionens frihet, är ett värdigt mål. Det gäller både nu och i alla tider. Det är inte nog att säga: "Jag är fri." Vi måste säga: "Jag tar ansvar." Jag vill tala om kyrkans dialog med ateismen. Vi borde inte börja med våra Gudsbevis utan med reflekterande kring människans totala ensamhet."
"Vi borde be om förlåtelse för kyrkans alla misstag."
"Miljontals människor har mördats på grund av sin ras eller sina idéer. Vi borde be om förlåtelse för kyrkans medverkan eller tystnad."
Filmen får 7 i betyg - på skalan som fick lov att höjas till 10 efter gårdagens påvefilm. Ett trovärdigt porträtt, bra skådespelare, välfilmat, och enligt uppgift på omslaget: musik av den sexfaldigt Oscarsnominerade Ennio Morricone.
People have written to me and asked about these "ghostly" photos, so I decided to tell a bit more about it in English.
First of all I want to make it very clear that there's no intent whatsoever behind them.
I somehow just got the idea to make a few photos from the midnight Mass when it was sent on tv last night.
And the photos above happened to get like that - because they switched images at the same seconds as the pictures were taken. (I took others too that weren't like that.)
Anyway, I thought it was quite funny - coincidental - and most of all interesting - even symbolical/prophetical.
I think the one to the left, on top - with the S:t Peters' Church in the background - is the most mysterious one - it might perhaps be interpreted as an image saying something about the papacy...?
And the one with the cross is powerful, where the Pope looks right at the camera. Maybe it tells about his present work being a heavy cross....?
Then there is the very peaceful one with Mary - who seemingly watches over him...
And finally the one with the star - that shines through the darkness, that guides the Church, even during times when the road may be a bit "shaky"...
There are probably other possible interpretations too...
What do YOU see in them....? Feel free to comment....
(OBS - I have the copyright to the pictures, and they may not be copied, reproduced or published anywhere without my permission. The original photos have a much higher resolution than these in the blog.)
***
Fick för mig att jag skulle ta några foton under den direktsända midnattsmässan i natt....
Lyckades - oavsiktligt - ta flera foton av påven medan de växlade bild...
Resultatet blev, som synes, minst sagt spöklikt....
Skrev ovan om hur de eventuellt kan tolkas. Berätta gärna om ni ser något annat i dem.
OBS - min copyright på bilderna, förstås - de får inte kopieras - men länka gärna hit...!
Kan inte undanhålla er nyheten om en (barn-)bok där huvudpersonen är en katt, Chico - som berättar om Påvens liv!
"'Chico and Joseph -- A Cat Recounts the Life of Pope Benedict XVI' is narrated by Chico who took up with the Pope in his native Germany when he was Cardinal Joseph Ratzinger."
Vem bestämmer förresten att vissa böcker ska vara enbart för barn - och tvärtom? Som barn läste jag gärna "vuxenböcker" - och nu har jag inget emot "barnböcker".
P.S. Katten på bilden har inget med boken att göra - det är en katt som kom i närheten av min kamera, helt enkelt.
Den var inte så lättfotograferad som det kanske ser ut - detta är resultatet av närmare en halvtimmes plåtande - den enda lyckade bilden - och den sista jag tog. Även katter kan för övrigt se rejält sura ut på bild upptäckte jag dessförinnan! De rör sig också snabbare än blixten!
Liturgisk förnyelse / tillbakagång - eller bådadera?
Vår påve är mycket för det liturgiska. Väldigt mycket. Så mycket att han nu försöker jämka ihop olika liturgiska strömningar som tycks vara ganska så svårförenliga.
Det handlar om den tridentinska liturgin respektive den "nya" liturgin, med rötter i Andra Vatikankonciliet. Påvens nästa drag lär vara: "att dessa ska befrukta varann", enligt Yvonne Maria Werner, som höll ett föredrag om detta nyligen. Resultatet kan bli en liturgi som innehåller utvalda delar av vardera. Men vilka delar?
De regler som omringar den äldre liturgin är minst sagt detaljerade. I den gamla ordningen är det omöjligt att tänka sig flickor som ministrerar, och kvinnor har inte tillträde innanför altarringen. Prästen står bortvänd, som enda representant för det heliga, församlingens ställföreträdare - bara han ensam frambär böner och mässoffer, och allt måste framföras med de exakta böneformuleringarna på latin (allt utom bibelläsningarna är på latin). Allt detta med resultatet att lekfolket passiviseras - de får inte ens dela ut kommunionen. Fastan innan kommunionen är också mycket krävande i gamla ordningen, och festdagarna måste flyttas så de kan firas enligt gamla kalendern.
Detta kan då jämföras med den mer folkliga nya mässan, firad på lokalspråk (svenska, engelska, franska etc), med lekfolkets aktiva deltagande (såväl i ord som i "bänkgymnastik") - denna mässa uttrycker tydligt de heligas gemenskap, inte minst här på jorden, och det allmänna prästadömet. Den liturgiska fastan är där minskad till endast en timme, och lekfolket frambär såväl nattvardsgåvorna, mässoffret (tillsammans med prästen), kollekten, samt läser läsningarna utom evangeliet, och delar ut kommunionen. Kvinnor såväl som män.
Det sakrala och inriktningen på Gud lär, enligt kritikerna av den nya mässan, ha gått förlorat vid förnyelsen, och genom sammanjämkandet skulle detta då kunna införas igen - kanske t.o.m. i form av en "ny" tridentinsk mässa noga översatt till folkspråket.
Men tänka sig - jag upplever faktiskt den vanliga svenska "nya" mässan som väldigt sakral. Så även den, enligt vissa, "utslätade" engelska liturgin. Så hur sakralt kan det egentligen bli? Vad har jag missat? Eller beror inte denna upplevelse snarast på det inre, på gudsnärheten i bönen - och inte på yttre former?
Jag har nu aldrig varit med på en tridentinsk mässa. Mest för att de inte har firats där jag har varit. Jag har alltså inget emot variation mellan olika former - de är just bara yttre former - medan innehållet är det viktiga. Men visst känns det lite främmande att tänka sig att vi skulle gå tillbaka till den gamla liturgin i sin helhet - inte minst till alla restriktionerna omkring den - som verkligen inte hör hemma i vår tid, och som skulle komplicera tillvaron i församlingarna i onödan, och införa en föråldrad syn på lekfolket - inte minst kvinnor.
Men visst skulle man kunna införa vackra saker ur den gamla liturgin i den nya - och tvärtom, och det är inte heller särskilt svårt att tänka sig en kompromiss av kalenderreformen - för har en del festdagar flyttats på ett sätt som förvirrar, så visst, flytta tillbaka dem - bara vi inte får två olika kalendrar! Det är illa nog att de har det i den ortodoxa kyrkan!
Men inte vill vi tillbaka till en tid i historien där majoriteten av gudsfolket i praktiken inte egentligen räknades - eftersom fokus i så hög grad hamnade på prästen. Att prästen vänder sig bort från församlingen blir ytterligare ett distanserande. Lekfolket behövs inte längre då.... Prästen kan stå där ensam och helig utan oss. Dessutom skyms altaret, som är det som bör vara i mitten av församlingen - centrum för uppmärksamheten, ifall prästen står framför det.
Detta med versus populum - alltså prästens inriktning mot folket - som genomfördes snabbt, "över en natt", utan att det finns några föreskrifter om det, och som vissa är så emot - som om det vore det allra viktigaste - har en mycket enkel lösning:
Om prästen vänder sig inåt mot Gud så spelar det ingen roll om riktningen är versus populum eller tvärtom. Jag inflikade detta under samtalet efter föredraget och fick då frågan från någon ifall jag menar att prästen ska vända sig "ut och in". - Ja - om det är nödvändigt att han omvänder sig! - kom det blixtsnabbt till mig...
Man får inte fastna så vid detaljer - det är den stora faran för dem som intresserar sig mycket för detta. Då hamnar man till slut oerhört långt från Jesus och evangeliet...!
Jag minns än hur det retade mig under min ungdomstid i svenska kyrkan, att inte kunna se vad prästen egentligen höll på med långt där framme - i de övertagna katolska kyrkorna som hade altaret mot väggen.
Jag vill då se vad som händer på altaret! Jag vill vara delaktig i mässan så långt det är möjligt!
Om det är andligt djup som en del saknar i den nya mässan så beror det nog som sagt inte på själva mässans utformning, utan på att något saknas inuti dem som saknar det. Gud är inte beroende av yttre former för att möta oss... Vi behöver bara öppna oss för Guds närvaro... I mässan såväl som annars.
Det känns inte precis som en slump att den gamla ordningens mer utbredda firande återinförs just idag, på Korsets upphöjelse... För hur ska de tu kunna bli ett på ett bra sätt? Nåväl, för Gud är ju allt möjligt...
Jag slutar här, med detta redan ganska så långa inlägg. Välkommen att kommentera det! Vad tänker du om detta? Hur skulle du vilja att mässan gestaltas? Vad anser du om den gamla ordningen - respektive den nya?
Suck - så var det kört igen - imorgon kan ekumeniken komma att läggas i malpåse för ett bra tag framöver:
"The Vatican is preparing to publish a document stressing that the only Church of Christ is the Catholic Church, which is the only one that possesses all means of salvation. The news agency specializing in covering the Vatican news said the document would be issued on Tuesday by the Belief and Religions Council, which was headed by Pope Benedict XVI before assuming his current post. The Italian 'Il Giornale' newspaper pointed out that the document emphasizes the Declaration Dominus Iesus, which was released in 2000 and caused sensation in the Christian world.
The newspaper added that this declaration was intended to stand up to the notion that all Christian churches have the same amount of truth. It is known that Benedict XVI condemns this theory, as he belongs to a trend considering these churches to have only part of the truth. The newspaper pointed out that Benedict XVI is the same Cardinal Joseph Ratzinger, who was head of the doctrine and faith council. The Declaration Dominus Iesus was issued in 2000 under his responsibility. It raised at the time a storm of severe reactions among various churches, especially the Protestant Church, which was considered by the declaration as just 'church groups.'"
För att bli helgonförklarad krävs det inte bara ett heligt liv - även efter döden frågar kyrkan efter tecken på att det s.a.s. funkar att be via den döde personen (som frambär bönerna till Gud) - och att mirakel sker som resultat av det. Saligförklaring är första steget - för helgonförklaring tror jag att det behövs ytterligare ett mirakel.
För förre påvens del kan det första steget vara avklarat nu. Vid hans begravning skallade ropen: "santo subito!" - och processen inleddes genast, fast det vanligen tar fem år. Läs mer i intervjun med en nunna som menar att hon har blivit helad på ett oförklarligt sätt, och att det kan vara tack vare böner via Johannes Paulus II - som led av samma sjukdom som hon.
***
Paris, March 30 (CNA) .- "All I can tell you is that I was sick and now I am cured. It is for the church to say and to recognize whether it is a miracle," so said the 46 year-old Religious Sister who many think may have been miraculously cured through the intercession of the late Pope John Paul II. The French nun, the identity of whom was unknown to the world until this week, spoke to the press in today. According to the Associated Press, Sister Marie Simon-Pierre stopped short of declaring her recovery a miracle, saying that was for the church to decide. But she said her life "totally changed" after her symptoms vanished in one night of prayer and mystery in 2005.
Med anledning av EU:s femtioårsdag har påven velat ha in en skrivelse i jubileumsdeklarationen om Gud och kristendomen som unionens grund. Detta har Dagens Nyheter skrivit om:
Dagen skriver (igår) om att Påven Benedikt XVI håller fast vid att prästerna ska leva i celibat. Det framgår av ett dokument om trosfrågor som han offentliggjorde på tisdagen.
Det står vidare:
"Han menar att prästcelibatet ska ses som en välsignelse för kyrkan och för hela samhället. Det faktum att det råder prästbrist på många håll i världen får inte påverka det här ställningstagandet, menar han."
Man kan undra hur han motiverar det? Det råder stor katolsk prästbrist i världen p.g.a. sentida regler som enkelt och smidigt går att ändra så att alla med prästkallelse kan få följa den. Då finns det plötsligt ingen prästbrist. Men gjorde man det skulle naturligtvis Vatikanens kontroll över prästerna samtidigt minska väsentligt... Är det inte helt krasst en fråga om makt som ligger i botten?
"Påven upprepar också i dokumentet att de som skiljt sig och gift om sig inte kan delta i nattvarden. I princip tycker han att den som går till nattvarden med denna handling förklarar att man är enig med kyrkans lära. Därför kan det vara tveksamt om politiker och lagstiftare som öppet kämpar för till exempel rätten till abort, homosexuella äktenskap och liknande förslag, har rätt att gå till nattvarden. Men han lämnar det slutgiltiga avgörandet om detta till biskoparna."
Detta är ju inga nyheter precis - vid förra valet i USA kritiserades politiker som inte röstade enligt kyrkans lära....
Kyrkans tidning har många intressanta notiser idag - så jag lägger in kommentarer utifrån dem lite allt eftersom.
Först av allt:
Anders Wejryd ska träffa påven på måndag för en audiens om ekumenik och internationella frågeställningar....
Lycka till - om du nu ser detta på någon dator nånstans innan dess!!!
Påminn gärna påven om att ekumenik för katolsk del inte bara kan bestå i att vända sig till ortodoxerna och andra som står närmast katolskt tänkande i en del frågor - utan att det är minst lika viktigt att vända sig till de lutherska kyrkorna och välkomna det de har att bidra med till den kristna helheten.
För Sveriges del, inte minst, detta att vi snart firar 50 år då kvinnor åter har fått inneha kyrkliga ämbeten (diakoner, präster, biskopar)! Där finns ännu mycket att lära på en del håll, många fördomar att bli av med....
Och det finns också mycket att gräva fram ur historien. Titta gärna in i kyrkan S:ta Prassede i Rom - där det finns en mosaik av "Episkopa Theodora" - bredvid jungfru Maria och två andra kvinnor.... Undrar vad påven säger om det? (Hon var av allt att döma biskop för den församlingen.) I katakomberna finns också intressanta målningar av kvinnor som firar eukaristi... Varför talas det så tyst om det?
Kanske Sverige skulle kunna få bli ett föregångsland katolskt sett i fråga om att återuppta dessa ämbeten även för kvinnor - just för att vi redan är så vana vid att se kvinnor i tjänst i andra samfund? (Tack - alla ni som har berett vägen...!)
Detta är i alla fall min bön inför "kvinnornas internationella världsböndag" imorgon (som det också stod om i tidningen)!
