Kyrka i förändring - intervju inför påvebesök i Australien
Fick en intressant intervju som gjordes med anledning av påvens besök snart i Australien. Förväntningarna på honom om att be om ursäkt för dålig hantering av pedofilskandaler är stora. Men är det vad som allra mest behövs...? Hur gör man för att förhindra hierarkiskt maktmissbruk?
Läs intervjun och fundera...
***
"We've been living under this ancient system for 1,000 years that was ok at one time perhaps.
But we're living in a bottom up kind of world and we still have a top down kind of church where people are not given a voice, a vote, or citizenship in their church and I think we've got to seize it.
Public opinion has to come forth here and we have to start getting vocal. We have to start growing up and demanding that this is our Church.
/.../
Well the Church has a long, terrible history with anything to do with sex. It's anti-sexual, anti-woman for centuries. It goes way, way, way back.
It's a misogyny, it's a fear of woman, it creates a bird like an eagle that only has one wing and it flies around in circles. An eagle needs two wings. In other words we need men and women in the Church.
Women have to have equal say so and they're third class citizens. We've got the clergy, we've got the laity and then we've got a particular form of the laity called women and they do most of the work in the Church and they have very little say so."
Vad katoliker är okatolska. Ska vi bli som alla andra?
Ja, "vi" och "vi". Det är ju inte etiketten det handlar om.
Själv t-r-o-r jag verkligen i allt väsentligt på kyrkans lära. Det skall jag inte malla mig löver, som en fjäder i hatten, men det är bara så.
Inte för att det spelar nån roll alltså, kyrkotillhörigheten är egentligen adiafora, men jag bara undrar: om man nu är så helt emot allt vad kyrkoledningen står för, varför då tillhöra kyrkan överhuvud taget? Jag bara frågar.
Svar till Charlotte: naj, jag tror inte Jesus var en historisk person.
Sen ville jag inte ifrågasätta ditt val av kyrka. Det gör jag nämligen inte, jag respekterar din ståndpunkt och det skulle inte falla mig in att kalla dig "dålig katolik". Det var inte alls det som var mitt ärende.
Jag undrade hur du tänkte helt enkelt. Du läste en kritisk undertext som helt enkelt inte fanns där.
Själv sätter du ju fingret på en för mig öm punkt.
Jag tror inte på Jesu historicitet. Framför allt bestrider jag att vår tro är beroende därav. Här ger kyrkan intryck av att vara i villfarelse. Min reaktion härpå är att avstå sakramenten.
Den enes eller den andres "katolicitet" är i grund och botten helt ointressant.
Charlotte, för sök nu i Jesu namn att läsa vad jag skriver.
Observera citationstecknen. Det var IRONISKT menat, nämligen precis ett avståndstagande från begreppets missbruk.
Jag menade alltså MOTSATSEN till vad du uppfattade. Och jag tycker faktiskt att jag uttryckte mig klart.
Läsaren har också ett ansvar. Man får bemöda sig om att hålla känslorna i styr och läsa exakt. Det är nödvändigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Annars går det inte att prata med varann,det blir bara känsloröra alltihop och vi kommer ingenvart med någonting överhuvud taget.
Så där känslig får man inte vara, att man missförstår allting.
Jag missförstår inte "allting". Men det är betydligt större risk ju otydligare man skriver.
Vad andra tycker om mig förändrar inte verkligheten - som bara Gud känner till.
Läste inlägget flera gånger innan jag svarade. Tycker inte att det var tydligt vad du menade. Men jag var minst sagt förvånad.
Du behöver heller inte oroa dig - så länge vi har den här hierarkiska styrningen av kyrkan blir ingen kvinna präst.
Och du kan bikta dig hos någon annan ifall vi en dag skulle få en bra påve. (Biktbarn som eventuellt angriper prästen brukar nog förresten få något slags reaktion tillbaka kan jag tro.)
Vad kvinnoprästfrågan, och allt annat handlar om: Jesus föddes av en jungfru. Ingen annan människa har varit så nära Gud,som denna kvinna. Tre kvinnor var de första som såg den tomma graven. (Har ingen tänkt på likheten mellan födelsens och uppståndelsens mysterier? I båda fallen kvinnor de närmaste.) Jesus samlade tolv lärjungar, samtliga män... Jesus sade "På denna klippa ska jag bygga min kyrka..." Oavsett ståndpunkt i kvinnoprästfrågan, hämtar vi näring för våra argument ur det faktum (?) att Jesus var en historisk person. Det är väl ingen sensation att en jungfru kan bli "mor" till en illussion? Och vad vore kyrkan utan Jesus som historisk person och kyrkans Herre? Vad vore traditionen? (Rekommenderar igen inlägget Skriften eller Traditionen eller bägge på min egen blott)
Om vi nu ändå leker med tanken att Jesus faktiskt var en historisk person.
Vad hindrar att han föddes av en jungfru - med enbart den helige Andes medverkan?
Om han inte gjorde det - hur kan Gud vara hans Fader - bokstavligen alltså, inte bara i andlig bemärkelse?
Hur man kan bli till delvis genom sig själv, och vara sitt eget barn, ingår i Trenighetens klurighet, och kan bara förstås i personernas samtidiga enhet och avgränsning.
Jag tror det skulle bli färre hierarkiska maktmissbruk om det även kvinnor kunde vigas till präster.
Jag tror dock inte att dessa oegentligheter skulle försvinna helt. Å, nej. Kvinnor är också bara människor.
Men några snäpp bättre skulle det allt bli.