Fick just höra om en kraftfull andlig förnyelse som sprids över världen från Florida. Under två månader har dess flammor nått många länder - och profetior finns om att fler länder i Europa kommer att nås, bl.a. Tyskland.
23 katolska präster lär ha blivit träffade och "omvänt sig till kristendomen" läser jag nånstans. Ja, ja....dessa fördomar. Tråkigt om de har lämnat katolska kyrkan på kuppen (det framgår inte), men gott att de har fått sina andliga liv förnyade. Man kan hoppas att det goda i denna förnyelse når även vår del av Kyrkan....
Fick av en slump kontakt med en pastor som varit där, han är uppväxt som katolik, och har alltså inte dessa fördomar.
I sin blogg skriver han bl.a. så här:
"I have just returned from Florida, having taken advantage of a small gap in my schedule to be refreshed and to experience firsthand what has been happening there nightly for the past two months. I also wanted be able to credibly respond to the many requests I have had from pastors and leaders asking me if this is real or not!
/.../
Noticeable from the outset is the strong flavor of the southern healing revivals of the fifties, but this isn’t your grandmother’s revival - or tent! This structure can hold 10,000 people, is air-conditioned and with state of the art sound, lighting and video screens.
Also, during my visit this week, out of the 7-8 thousand who came every day, I saw only one suit and tie. What was more common were shorts, T-shirts and tattoos! Noticeably absent was much evidence of the religious spirit, however, in essence this was more like a classic ‘Pentecostal’ revival, smacking of Benny Hinn, Rodney Howard-Brown, Toronto, Pensacola - but on steroids!
/.../
A strong sense of the Lord’s presence even comes in the worship team’s rehearsal time an hour before the services begin every night. Hundreds of arms are lifted heavenward in front of the stage and stay there for up to three hours of the most intense worship I have experienced. Television and the Internet have played a major role in the rapid expansion of this revival, but it just does not match being there!
Then Todd takes the microphone and begins to proclaim healing for all kinds of diseases. Those healed testify to seeing from blind eyes, hearing from deaf eyes, loosing tumors and all kinds of diseases. While I was there it was announced that 18 people had been resurrected from the dead, directly or indirectly as a result of this outpouring."
Och den som eventuellt har några frågor till pastorn är välkommen att ställa dem här - gärna på engelska - annars kan jag översätta - så svarar han säkert gärna här.
En intressant debatt om bl.a. hierarki och urkyrklighet pågår sedan en tid tillbaka längre ner i bloggen - det går fortfarande bra att fylla på med nya tankar där.
Det inlägget är det som hittills fått flest kommentarer - just nu är det 106 stycken...
Sjur, en nytillkommen debattör skrev där just den förmodligen längsta bloggkommentaren hittills i min blogg.... Dubbelt rekord alltså! :-)
Så långt blogg-Guinness.
Hoppas att några karismatiskt bevandrade bloggläsare från såväl pingstkyrkligt som katolskt håll vill svara på frågorna i gårdagens inlägg...
Samt att någon kunnig naturvetare vågar ta sig an frågan i inlägget dessförinnan om hur något samtidigt kan vara poröst och ogenomträngligt.
Vintern verkar för övrigt nu ha kommit för att stanna - snön lyser verkligen upp. Men rysligt kallt är det...!
Alla som redan börjar längta efter våren får snart lite vackra foton av blommor (från min fönsterbänk) att titta på i bloggen under väntan.
En ortodox vän (nybliven prästseminarist i USA) skriver för tillfället en uppsats om karismatiska saker - så han vill nu veta "allt" om en katolsk och en pingstkyrklig syn på detta...
Själv hade jag en intressant brevväxling med en ortodox präst för några år sedan om den helige Ande i ortodoxa kyrkan, inklusive karismatik. Så detta är i högsta grad ett ekumeniskt ämne...
Istället för att till svar skriva en bautauppsats om min syn på saken, tänkte jag göra det hela intressantare både för min vän och för andra - och lägga ut hans frågor till "expertpanelen" här.
Jag bad honom skriva på engelska för att förmedla hans frågor även internationellt till en katolsk karismatisk lista - men han är svensk, så ni kan svara på svenska här. Då kan han också komma in i samtalet och kommentera och ställa följdfrågor.
Ser fram emot en intressant diskussion om skillnader mellan en katolsk och pingstkyrklig syn - samt glädjer mig åt ett samtal om ämnet i sig - det talas ju inte precis mycket om det i katolska sammanhang - p.g.a. fördomar...?
Min teori vad gäller olikheter, så här i starten, är att skillnaden nog inte är så stor - det enda jag kan komma på just nu är att katoliker brukar betona sakramenten i anslutning till karismatiken, vilket jag inte tror pingstvänner gör (utom sannolikt i Bjärka Säby...!). Men i övrigt - vad finns det för skillnader?
Nedan följer hans brev med alla de många frågorna.
***
Dear Sister,
+Thank God+ for generous faithful Christians.
I am interested in learning more about the Charismatic Catholic understanding of 1 Corinthians chapter 12 and 14. Especially chapter 14. I am looking at the gifts of The Holy Spirit, and how they are understood and presented in the Roman Catholic experience.
What exactly is speaking in tongues? How is it manifested in the worship environment, historically, and contemporary?
What is the prophetic gift? How is it manifested? How are these related to a liturgical life.
What is, if at all, a baptism in the Holy Spirit? Aren't Roman Catholics Chrismated with the seal of the gifts of The Holy Spirit?
Doesn't the gifts manifest themselves within the worshiping community? If not what does one have to do to experience them, or develop them?
How, if at all, is prayer different? The liturgy?
These are some more specific questions regarding these chapters. I hope and pray that they might serve as start and opening in the discussion regarding these two chapters.
I am an Eastern Orthodox seminarian writing a small paper in Church History looking at the traditional, or historical understanding of these chapters, and a contemporary take in the Charismatic movements in Christianity. Especially within the Pentacostal and the Catholic traditions. So I would appreciate a response sooner rather than later.
Detta inlägg ska inte handla om element eller radiatorer...
Nej, jag tänker på det mystika elementet i den kristna tron, i bön, liturgi och lära.
Den ekumeniska bloggdebatten som på sistone har tagit farit här och i ett antal andra bloggar, har snuddat vid detta fenomen.
Frikyrkliga/evangelikala tycks ofta tolka detta på ett sätt som det inte är menat. Som något "mysko". När det snarare handlar om direktkontakt med den levande Guden.
I mystiken liksom i karismatiken.
Om ordet inte får liv i en människa har det inte utfört sitt avsedda verk. Om tron stannar i intellektet är den inte fullständig.
Katolska kyrkan har gett upphov till många mystiker, bl.a. Teresa av Avila och Johannes av Korset. Och karismatiken florerar inte minst i frikyrkor - såväl som i svenska kyrkans oas-rörelse.
Detta är något av essensen i den kristna tron, och kan alltså inte tas bort. Det vore att klippa av "telefonledningen" till Gud s.a.s., och gå över enbart till snigelpost - brevkontakt.
Den som har deltagit i en katolsk mässa (eller en karismatisk samling) med ett öppet sinne går nog inte opåverkad därifrån - oberörd av Gud...
Det gäller just bara att vara öppen - när Gud "träffar" en människa påtagligt kan nog en hel del förutfattade meningar blekna bort.
Nya friska vindar blåser i katolska kyrkan - där man kan skönja ödmjukhet och öppenhet för förändring - i alla fall om man läser lite mellan raderna...
Ett omdiskuterat exempel nyligen är några av jesuiten Jon Sobrinos skrifter. Där ifrågasätts såväl Jesu gudomlighet, som hans självförståelse, och om hans död har en frälsande verkan.
En ganska så hård attack på kristna grundvärden kan det tyckas.
Men även det vi ser som bergfast och grundmurat är teologiska tolkningar av verkligheten.
Jag kan själv tycka att Sobrino (eller kanske snarare de teologer han hänvisar till), går lite för långt just i dessa uttalanden, även om jag kan förstå ungefär hur han tänker och varför han drar de slutsatserna - men man kan dra andra slutsatser utifrån samma fakta...
Jesuiternas provincial menar i en intervju - överraskande nog - att det Sobrino skrivit kan tänkas få plats inom kyrkans läroramar i framtiden. Han jämför med de teologer som först mötte motstånd, men sedan blev de ledande namnen under Andra Vatikankonciliets förnyelse.
Det som inte är möjligt på en gång blir ofta accepterat lite senare.
Jfr. frågan om kvinnor som präster - jag tror att precis detsamma nu är på väg att ske vad gäller det - från att ha varit förbjudet att ens tala om det, kommer det att bli en självklarhet, även om det kommer att ta tid.
Poängen i det hela, och anledningen till att jag tar upp detta är för att det är oerhört viktigt att främja rätten att tänka fritt utan kyrkliga sanktioner - teologernas uppgift är att ständigt söka mer av sanningen - så kan kyrkan gå framåt.
Provincialen säger också en sak till som jag absolut håller med om - att det alltid finns en spänning mellan vad han kallar karisma och institution.
Det är paradoxalt nog genom detta som förändring kan ske - genom att de stöts och blöts mot varann.
Andens friska fläkt av inspiration krockar med det förstelnade, det alltför systematiserade - förnyar, förändrar, blåser bort det som inte är menat att bevaras, påminner om viktiga sanningar som glömts bort, och visar på sådant som tidigare generationer inte sett eller förstått.
Här är ett utdrag ur en mycket spännande intervju - en länk till det hela finns längst ner:
"Father Cavassa continued his comments on Sobrino saying, "This is not the first time that the hierarchy has notified a theologian of the Church about supposed errors or discrepancies. The theologians of the 1950s were themselves considered outside the Church's orthodoxy. Ten or thirteen years later they were the theologians of the Council."
He went on to compare Father Sobrino to the controversial Jesuit theologian Pierre Theilard de Chardin, who was also disciplined but who he said made "significant contributions" to the faith of Church. "The relationship between charism and institution is not new in the Church and will always be with us," he said.
Asked by Catholic News Agency if he was saying that the Congregation was in error rather than Father Sobrino, Father Cavassa replied, "I don't know if what I said can be interpreted that way. I don't think that is the most accurate interpretation."
After the press conference, Father Cavassa told Catholic News Agency, "There have been cases in which the Congregation was mistaken. I can't say what will happen in the future. Can you?""
