Katoliker som önskar att även kvinnor ska få vigas till alla kyrkliga tjänster (rörelsen WOC - Women's Ordination Conference) har markerat detta inför påvens födelsedag, samt hans liturgi på en sportarena idag, där enbart pojkar och män deltar kring altaret.
Fick också en mediarelease (se nedan) som går in närmare på det.
Man har bl.a. satt en stor affisch på en bil som följer påven genom Washington (den kan även skymtas i nyhetssändningen via länken ovan).
"Ordain Catholic Women" Mobile Billboard to Follow Pope
WASHINGTON, DC - April 16 - Today, as Pope Benedict XVI visits our nation's capital on his 81st birthday, the Women's Ordination Conference continues their "Giving the Gift of Women" campaign, urging him to open the doors to women's ordination. A large mobile billboard stating, "Pope Benedict, How long must women wait for equality? Ordain Catholic Women," posted on a truck will follow his engagements in Washington, DC.
"We are disappointed that the pope has missed an opportunity to include women during his stadium Masses as altar servers, which has been approved by the Vatican since 1994," said Aisha Taylor, executive director of the Women's Ordination Conference. "In a tragically familiar pattern, only men - including priests, bishops and cardinals - will be near the altar. That's why we have extended our mobile billboard campaign to circle Nationals Park on the day of the Mass."
On Monday, April 14, the mobile billboard drove from 10:30AM to 6:30PM in Washington, DC, beginning at the National Press Club where WOC hosted a press conference to lauch the campaign, and circling the US Conference of Catholic Bishops Headquarters and Catholic University. Later that night, in conjunction with thirteen similar events around the country, over 100 people attended an inclusive Mass presided by Catholic women, including two recently excommunicated ordained women from St. Louis. During the Mass, attendees gave generous financial support to enable WOC to circulate the mobile billboard outside Nationals Park.
Events:
April 16 Mobile billboard to follow route of popemobile, 10:00AM to 6:00PM Billboard to follow pope's engagements, from White House to Vatican Embassy to Basilica
April 16 Vigil for Women's Ordination, 5:00 PM, Basilica of the National Shrine of the Immaculate Conception, 400 Michigan Ave, NE
April 17 Mobile billboard to circle Nationals Park during Pope's Mass, 5:30AM to 1:00 PM
In 1976, the Pontifical Biblical Commission determined that there is no scriptural reason to prohibit women's ordination. An overwhelming majority of US Catholics support ordaining women, 63 percent for women priests, and 81 percent for women deacons. There are 16 national organizations from 11 different countries that advocate the ordination of women.
"In the face of one closed door after another, Catholic women have been innovative, courageous and faithful to the church. They continue to make a way where there is none. We are raising public awareness that women's leadership is integral to all aspects of the church. We urge the pope to open the doors to women's ordination," Taylor concluded.
Founded in 1975, the Women's Ordination Conference is the oldest and largest national organization that works to ordain women as priests, deacons and bishops into an inclusive and accountable Catholic church. For more information, visit: http://www.womensordination.org/."
***
Här är en artikel som minst sagt ställer en hel del saker på sin spets med anledning av påvens USA-besök:
"For Pope Benedict's visit, the question to ponder is this: In the face of the Church's blatant discrimination against women and its consequences, to which Benedict has mightily contributed, what exactly is the basis for the Catholic Church hierarchy's moral authority?"
Kan man se det slarviga och ovärdiga sättet som denna "mässa" firas på som ett tecken, utöver det som Kyrkan uppenbarat för oss, att kvinnor inte är tänkta för prästämbetet?
Jag tänker lite så också faktiskt... Lika dant när Charlotte publicerade en bild på en (vad jag vet?) "prästvigd" kvinna. Nämlige Att, utöver att Kyrkan tagit ställnig på för mig mycket goda grunder och uppanat oss att lyda detta, visar felet sig helt enkelt också i form av att det tar emot när man ser det eller som, i detta fall, ett ovärdigt och slarvigt firande av mässan. (Ursäkta den sista oförsvarbart långa meningen. Jag är dålig på att konstruera lagom meningar, så är det bara)
Du kan inte döma alla kvinnor utfrån ett par stycken. Eller hur?
Det är väl snarast videon som är förfärligt skakig och hoppig (säkert inte bara i min dinosauriedator) - inte själva mässfirandet?
Det är för övrigt bara korta snuttar som visas - inte hela mässan. Hur kan du bedöma hela mässfirandet utifrån det lilla?
Jag har varit på mässor (firade av manliga präster) i USA som exakt liknar det som går att se av den här mässan.
Vad är alltså skillnaden?
Kristina,
Om du menar bilden för några dagar sen så är hon inte vigd än - utan hon tjänstgör i en sjukhuskyrka som lekperson som är utsedd till den tjänsten av sin församling/biskop.
Är det frisyren du inte gillar eller vad?
Vad är det annars för fel med att en vithårig vis kvinna med livserfarenhet och teologisk utbildning vigs?
Är idealprästerna kanske tjugoåriga kvinnorädda pojkspolingar som rabblar katekes på ett opastoralt sätt?
Den lilla filmsnutten som visas visar den mest centrala delen av mässan, nämligen konsekrationen. Detta utförs extremt slarvigt och utan vördnad. Hostian lyfts upp bara tvärt, inget knäfall eller ens djup bugning för Kristi lekamen och blod. Nog vet jag att liturgiska missbruk av detta slag finns även bland vanliga präster, men det rättfärdigar inte det man ser här. Och av alla bilder och filmer jag sett av katolska kvinnliga "präster" så är detta beteende ständigt återkommande. Men eftersom deras vigningar både är olagliga och ogiltiga så är det förstås inte någon sann närvaro i Eukaristin, men om man tror det, att Kristus är där, så vördar man och tillber honom.
Jag tänker nu inte ta ställning i en inomkyrklig sakfråga för er (eller snarare - jag har redan gjort det, genom att själv tillhöra ett samfund som haft både kvinnliga och manliga ledare på alla nivåer under hela sin livstid), men jag måste fråga ett par grejer som jag inte förstår. Hoppas ni förlåter en stackars frikyrklig.
Men Augustinus konstaterar ju redan i den donatistiska kontroversen att sakramentets helighet inte beror på vare sig hur heligt mottagaren av sakramentet lever, eller prästen, utan på att sakramentet just tillhör Jesus.
Mot bakgrund av det är frågan hur fel vi egentligen kan göra. Påverkas sakramentets helighet av vem som utför det? Eller om någon utanför RKK (men som fortfarande tror att Kristus är verkligt närvarande) skulle få del i det?
Och när det blir fråga om liturgi - vad gör just liturgin med knäfall mer helig eller bättre än en liturgi utan? Ingen av dem har Bibliskt stöd.
Betyder det att de som firat Gudstjänst utan/innan knäfallet blev tradition i Kyrkan blivit mindre välsignade vid sakramentet?
Jag tänker inte kritisera sättet som någon av er väljer att fira sakramenten. Men sakramenten ägs inte av Kyrkan, de ägs av Kristus själv och är heliga på grund av Hans helighet. Vilken rätt har någon av oss att kritisera andras sätt att fira det? Och hur kan någon här uttala sig om andras motiv eller bakomliggande tro?
Mina tankar går i samma riktning - så jag ser fram emot svar från er som tänker på annat sätt.
Jag funderade särskilt över det där med vördnad igår efter att ha läst vad ni skrivit. Undrar hur det egentligen kom in i det som blev till nattvard.
Är vördnad det bästa sättet att välkomna Jesus på?
Själv tror jag att jag skulle kasta mig om halsen på honom om han stod framför mig en dag - inte falla ner på knä och tillbe.
Det skulle säkert en del tycka vore att visa brist på respekt. Men jag tror han skulle bli lika glad över det som jag skulle bli om jag fick göra det.
På samma sätt kan man ta emot eukaristin på olika sätt, mässan kan firas med allvar eller glädje, med rysch och pysch eller i säckväv, av män eller kvinnor eller både och, av helgon eller syndare.
Det spelar ingen roll för det väsentliga som är något Gud själv gör.
Vi tar bara emot honom...firar hans närvaro på olika sätt. På de sätt som känns mest naturliga för oss - eller för andra (ifall vi råkar vara i sammanhang där det inte görs på ett sätt som vi känner oss hemma med). Vem kan döma över någon annans sätt att ta emot honom, att inbjuda till hans måltid? Vem kan säga att han inte skulle vara där? Väljer han inte det själv?
Känner jag honom rätt så trivs han inte lika bra i formella och strikta sammanhang bland noga tillrättalagda spetsdukar och rabblade böner....som i ruffiga miljöer där många av oss inte skulle förvänta oss att han vill sätta sin fot, och där han inte möts av några tjusiga formuleringar, snarare svordomar.
Han har ju inte kommit till de friska utan till dem som behöver läkare.
Vilka är vi att neka någon det?
Apropå kommunionen som belöning för gott uppförande.
Tror vi behöver ta ett steg tillbaka ibland och fråga oss vad det är vi gör - och för vems skull vi gör det. För Guds skull, för människornas skull, eller för våra estetiska och teologiska inställningars skull?
De flesta har inte den valmöjligheten, den lyxen, den utbildningen.
Kan man se det slarviga och ovärdiga sättet som denna "mässa" firas på som ett tecken, utöver det som Kyrkan uppenbarat för oss, att kvinnor inte är tänkta för prästämbetet?