Uppståndelsevägen kan ses som en uppföljning av korsvägens fjorton stationer. Den speglar händelserna efter påskdagsmorgonens uppståndelse, och sträcker sig fram till pingsten, när lärjungarna, samlade i bön, väntar på att få ta emot den Helige Ande.

I Jesu Kristi död och uppståndelse kan vi känna igen också våra mänskliga villkor. Även våra liv är märkta av kors och öppnade gravar. Uppståndelsevägen är en inbjudan att följa i Jesu fotspår, också efter korsfästelsen, en uppmaning till omvändelse, eller "uppvaknande".

Vi är kallade att alltmer öppna oss för Guds ljus, att låta oss fyllas av den Helige Ande, så att uppståndelsens glädje kan genomsyra hela våra liv. I allt som är, hur vår situation än ser ut, får vi leva förenade med Honom som har berett vägen för oss. Särskilt tydligt blir detta i eukaristin, då vi tar emot den Uppståndne. Varje kommunion kan bli ett förvandlande möte, en etapp på vår uppståndelses väg, där vi dras allt djupare in i trons innersta mysterium.

"Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud." (Kol 3:1,3)



IV

Petrus och Johannes vid graven

"De har flyttat bort Herren ur graven,
och vi vet inte var de har lagt honom."


Lärjungarna hade nog helst velat behålla Jesus,
påtaglig, "synlig" på jorden, om det så endast
vore i en grav.



Hålla fast
det som inte
går att äga:
ständigt
denna strävan.
Att fånga och ha
blir att kväva,
att såra
och hindra
vidare växt.
Gud, människor
och språk
har fjärilsvingar!


Varför söker vi
ännu
den Levande
bland de döda?
Om han har
uppstått
är han inte där,
i det dammiga
strikta
stelnade
torra
utan här,
i våra levande
vandrande
skrattande
sjungande
och gråtande
tempel.

Själv "fuskade" jag lite med praktiken genom att inte göra de föreslagna övningarna under läsningens gång - så jag är inte riktigt klar med boken än... Å andra sidan fastnade jag för helt andra saker som ledde till inspiration för vidaretänkande och skrivande.

Visste inte innan jag läse boken att man kunde jobba så medvetet med humor - trodde i min naivitet att det viktigaste var att ta vara på inspirerade ögonblick och samla på guldkorn som oväntat dyker upp. Men nej - humor kräver också disciplin och ibland hårt ordsnickeriarbete och filande - liksom annat författarskap.

För min del väckte boken många tankar, som jag delvis spann vidare på här i bloggen (se länkarna ovan). Den gjorde mig också mer medveten om "humorn som vapen" - eller snarare vitaminpiller - inte minst i bloggandet. :-)

Under läsningens gång blev jag av med en del saker som jag glömde på tåget. Fick då numret till SJ's hittegodsavdelning (som jag aldrig ringde eftersom det vore mer än otroligt om någon skulle ha lämnat in kassen med prylar). Utan att reflektera över det lade jag en morgon lappen i boken som bokmärke. Kom först senare på hur kul det var - en bok om det försvunna skrattet - får en lapp med hittegodsavdelningens telefonnummer i.... Kanske borde ringa och höra efter ifall de har hittat några borttappade kyrkliga skratt eller åtminstone något enstaka fniss....? ;-)

Kan inte annat än varmt rekommendera boken till var och en som är det minsta intresserad av humor. Den kan beställas från förlaget - just nu till bokreapris. Och dess innehåll är värt mycket mer än det facila priset! Tolle lege (= tag och läs, citat av Augustinus). Det är en bok att läsa - och läsa om.

Det var för övrigt en hel del lyckliga sammanträffanden som ledde till det som blev en fasta med touch av humor i år.

Boken förstås, men också en bloggare i ett annat land som inspirerade till inlägget om Jesu skratt och fastehumor, som i sin tur gav upphov till idén med blogghumorstafetten, där Mackan förärades första pinnen och sedan intog en plats i humorkonciliet, där snart den första godiskorgen kom till. Resten är historia - som man brukar säga...

Vi har för övrigt under senaste konciliemötet beslutat att göra humorstafetten till en återkommande bloggtradition, då den genererade så många finurligt roliga inlägg som lyste upp fastan och den kristna bloggosfären. Stort tack till alla som deltog! Vi ser redan fram emot nästa års fasta... ;-)