En intressant sak är hur Kyrkan anser sig ha massor av mandat till att bestämma ditt och datt - och samtidigt menar sig sakna mandat till ett enda.
Man anser sig bl.a. ha mandat till:
* att stänga ute troende från kommunionen - fast Jesus sa: "tag och ät/drick härav alla".
* att använda vitt vin till eukaristin - fast det troliga väl var att det var rött vin som användes? Och då man nu inte vet hur det var - hur kan man gå efter det minst troliga alternativet?
* att reducera lekfolkets delaktighet i eukaristin till brödets gestalt, medan präster tar emot båda gestalterna (bröd och vin).
* att koppla samman prästämbete och celibat - fast det i NT talas enbart om gifta ämbetsbärare (om än det inte fanns präster då i vår tids mening).
* att förbjuda preventivmedel (även för att förhindra HIV/AIDS) - fast Jesus inte har sagt ett knyst om det.
* att instifta ett ofelbart maktfullkomligt påveämbete - fast ingen människa kan vara ofelbar, fast Kyrkan har begått massor av fel under historiens gång.
Exemplen kan mångfaldigas....
Hur kommer det sig att man anser sig kunna detaljreglera människors liv, och Kyrkans liv, på allt sätt - men totalt saknar förmåga till ett positivt beslut på en enda punkt - numera?
Så ytterligt intressant att det enda Katolska kyrkan inte anser sig ha mandat till längre är att viga kvinnor till tjänst - fast de vigdes i den tidiga Kyrkan - och fast det inte finns något i Bibeln eller traditionen som talar emot att kvinnor kan vigas.
Var fick man mandat ifrån att ändra på det?
Varifrån kommer det obegränsade mandatet till allt det övriga?
Kort sagt: hur patetiskt kan man egentligen gå till väga utan att helt förlora trovärdigheten?Etiketter: katolska kyrkan, kvinnliga präster, mandat, religion |
