Charlotte,

Den kan fungera som ett preventivmedel mot världen - fast jag tycker uttrycket "metalt getto" är mer adekvat.
Men jag tror detta gäller alla kyrkor och ytterst alla rörelser som bygger på trosidentitet - exempelvis vissa politiska partier.

Jag tror det har med vårt behov av avgränsning som identitetsskapande faktor att göra.
Men också en längtan efter trygghet och säkerhet.

Gettot erbjuder en sluten och trygg värld. Innanför murarna gäller den världsbild och de svar vi kommit överens om eller valt att underkasta oss.
Men för att gettot skall fungera krävs att alla följer samma spelregler. Den som inte gör det påminner de andra om att det finns en värld utanför murarna. Och det är det mest förbjudna.

Gert

 

Gert,

Jag är lite undrande inför det.

Är det verkligen så för de flesta?

Själv finner jag inte min identitet i avgränsning - utan i frihet, där det finns öppenhet, där det är högt i tak, där alla inte måste tycka lika.

Tycker det är spännande med tankeutbyte mellan olika inriktningar - och det är intressant att söka likheter i det som till synes är mycket olika.

Och jag är inte hemma i någon riktning helt och fullt - utan behöver både det som finns innanför och utanför olika "ghetto-murar".

Men det kanske är en bra definition av det "radikala"?

Fast det är ju allt annat än avgränsat.

Charlotte

 

Charlotte,

"det kan fungera" ... Om det är så för de flesta har jag ingen aning om.
Jag känner mig inte heller i behov av avgränsning för att finna min identitet. Men när jag var yngre gjorde jag det.
Fast det kanske bara innebär att mitt livs gärde blivit större med åren. Någonstans finns det nog en gärdesgård.
Om jag är radikal vet jag inte. Kanske är jag liberal-radikal,i varje fall inte radikal-liberal vad det nu är?
Men jag finner nöje i att tillsammans med oliktänkande stå inför det vi inte an vare sig veta eller förklara.
Problem uppstår när människor nödvändigtvis måste vara säkra på sådan vi inte kan vara säkra på.

Gert

 

Gert,

Du skrev:

>Kanske är jag liberal-radikal,i varje fall inte radikal-liberal vad det nu är?

Vad gör du för skillnad mellan dessa?

Hur definierar du den inriktning du känner dig hemma i - med egna ord?

Charlotte

 

Charlotte,

det var ingen enkel fråga. Delvis lekte jag med orden.
Att vara liberal radikal blir då en modifiering att det du menar med radikal.
Att vara radikal liberal däremot är att befinna sig längst ut på den liberala kanten.
Men allvarligt:
Jag känner en stark sympati för det du beskriver som radikalism. Men samtidigt är jag liberal(are), i den meningen att jag inte har några problem med att hålla obevisade/obevisbara trosutsagor öppna.
För att ta ett exempel, så är det bara Lukas som berättar om Jesu födelse. Gick det till så?
Kanske. Men det kan ju också vara så att Lukas använde sig av ett bildspråk för att beskriva hur märklig Jesus var - att han var Guds son. Hur gick en sådan jungfrufödelse till?
Det innebär inte att Lukas ljög ihop något. Han använde bara en berättar teknik som även Jesus använde.
När Jesus undervisade lärjungarna om alla människors lika värde, så analyserade han inte människovärdet ur filosofisk synvinkel, han berättade historien om den barmhärige samariern. Den har aldrig inträffat, ändå är den sann.

Jag vet inte vilket av dessa alternativ, som är det riktiga, om något. Jag håller frågan öppen eftersom jag inte vet.

Är detta en någorlunda beskrivning av vad jag menar med liberal radikalism?

Gert