Jag masar mig långsamt ur den välbehövliga bloggdvalan... Blinkar yrvaket mot skärmen (fortfarande är det den gamla dinosauriedatorn som får stå till tjänst - han som skulle hjälpa mig laga den kraschade har inte varit här än...).
Bloggfastan har fört med sig en önskan om mer tid för inre lyssnande och reflekterande - vilket för bloggens del innebär att andliga ämnen kommer att tas upp till samtal då och då, vid sidan av de intressanta debatter om brännande frågor som jag hoppas ska fortsätta växa fram även framöver genom era kommentarer.
En gästskribent, tillika med grundare av en orden i Julian of Norwich's anda, har lovat att snart skriva om "Mother Julian" eller "Lady Julian" här i bloggen. Han kommer förhoppningsvis då också att stå till förfogande för att svara på frågor och samtala om Julians syn på saker och ting...
Redan nu kommer ett litet smakprov ur en av hennes texter (Revelations of Divine Love) - redigerad och publicerad i Anglikanska kyrkans bönbok.
"God chose to be our mother in all things,
and so made the foundation of his work,
most humbly and most pure,
in the Virgin's womb.
God, the perfect wisdom of all,
arrayed himself in this humble place.
Christ came in our poor flesh
to share a mother's care.
Our mothers bear us for pain and death;
our true mother, Jesus,
bears us for joy and endless life.
Christ carried us within him in love and travail,
until the full time of his passion.
And when all was completed
and he had carried us so for joy,
still all this could not satisfy
the power of his wonderful love.
All that we owe is redeemed in truly loving God,
for the love of Christ works in us.
Christ is the one whom we love."Etiketter: andligt liv, English, Julian of Norwich |
