-
Hej, jag tycker om detta bibelcitat, det talar om en mycket sympatisk Gudsbild.
Vi människor har så lätt att söka Gud i stora tecken och dramatiska händelser, men egentligen finns han i tystnaden och de små tecknen.
Inte sällan hör man heller folk fråga varför Gud om han nu finns inte visar sig, han kunde ju låta en eldstod resa sig, eller låta sitt ansikte lysa genom en storm över himlen eller något liknande. Vad de då missar är att Gud redan visar sig för den som lyssnar till det stilla suset.
-
Iskra,
Välkommen hit!
Kan bara hålla med....
Och tänker också på att det är glädjande att man börjar lyssna till den stilla susningen alltmer också där man tidigare mest framhävde under och tecken.
Kyrkodelarna närmar sig varann...
I tystnaden...
-
Den Helige Profeten Elijah tar mig tillbaka till Kristi forklaring som vi just firade i Onsdags. Dar Jesus konverserar med Moses och Elijah. Jag undrar vad de talade om? Fr. Pentiuc GT professorn vid skolan menade pa att kanske stodje de Jesus med uppmuntran, glorifierade honom med boner, och prisning. Vad det nu var sa var det vackert. I detta bibelcitat finner vi aterigen Gud aktiv i denna varlden. Liksom Jesus som stannade fyrtiodagar med Apostlarna efter uppstandelsen, inte for att han behovde utan for att han alskar denna varlden. Manga ar de som anser denna varlden ond, eller syndig, fast det ar ju Guds skapelse som forblir god. Ondskan kanse anvander varlden, men Gud forblir narvarande iden och saleddes helgar den. Gud visade sin narvaro med maktiga tecken for Profeten, men han var inte tecknen, utan stillheten. Den Helige Anden som ofta visar sig i form av ljus, sus, etc. Och profetens reaktion talar for sig sjalv, en direkt kontakt med Gud blir ofta for mycket for en manniska, darfor kommer han till oss i Eukaristin, i vara hjartan. Jesus sade ju ocksa, "Saliga ar de som haller fred, de ska kallas Guds soner." Stillheten ar den plats dar vi kan vara med Gud. Da vi kan tala med Gud, det ar en lang tradition fran monastisk tradition, och aven i vart privata boneliv. Sa soken en plats dar vi kan lyssna till Gud. Forlat for den nagot ogenomtankta, och hoppiga blogginsats. I Kristus Jesus, Ephraim
-
Broder,
Välkommen hit! :-)
Och tack för dina tankar....
Visste inte att ni också firade Kristi Förklaring i onsdags....?
Har ni alltså samma kalender som vi?
Delta gärna i bibelbloggen framöver - ny text varje vecka.
Och du kanske har några tankar apropå de övriga ortodoxa/ekumeniska inläggen nyligen också (om Schmemann m.m.)?
|
Hej,
jag tycker om detta bibelcitat, det talar om en mycket sympatisk Gudsbild.
Vi människor har så lätt att söka Gud i stora tecken och dramatiska händelser, men egentligen finns han i tystnaden och de små tecknen.
Inte sällan hör man heller folk fråga varför Gud om han nu finns inte visar sig, han kunde ju låta en eldstod resa sig, eller låta sitt ansikte lysa genom en storm över himlen eller något liknande. Vad de då missar är att Gud redan visar sig för den som lyssnar till det stilla suset.