Gäääääsp....
Så var man återigen på kattpensionat ['kattpangsjonat'] - det ska absolut inte uttalas så det låter som om jag vore pensionär redan. Vet inte för vilken gång i ordningen jag är här nu...
Men man börjar boa in sig här som en liten orm. Har snokat igenom hela lägenheten flera varv vid det här laget, och mått pyton ett par gånger av kattbollar och gräs. Så helt osökt är liknelsen inte. Även om katter naturligtvis är bäst - alla kattegorier.
Men kattans vad hett det är. 33 grader i skuggan. Skuggan! Det är så man kan hålla sig för katt - äh, menar skratt. Med den HÄR pälsen! Varför sänker hon inte temperaturen, hon jag bor hos? Ser hon inte att jag håller på att svettas ihjäl? Och varför får man som katt en sån här tjock heltäckande pälskappa just på sommaren för? Inte snällt precis. Det är så man vill raka av sig alltihopa för att få lite svalka! Fast då blir man nog inte klappad mer. Och så får man säkert ingen mat. Päls är liksom essentiellt för att skaffa sig fördelar. Päls är också jättebra att ha till att killas på benen med när man buffar på människorna. Det ger mat snabbare ju mer det killas, tycker jag mig märka.
Hon jag bor hos kom (det ska sägas till hennes fördel) med en skål vatten till mig när jag låg och dåsade och inte ens orkade lyfta huvudet. Då piggnade jag faktiskt till på en gång, men bara tillfälligt. Och än mer när det var lunch strax därefter - jag kommer alltid springande när jag hör kylskåpet eller frysen öppnas. Lax blev det som entrérätt - sen lite kattmatstrams för att fylla magen.
Hon försökte spela in mig när jag jamade efter lax, eftersom hon har så underlig humor att hon tycker att det låter förfärligt kul - men jag tystnade demonstrativt och förnärmat så fort inspelningsfånen (mobil-fånen alltså) närmade sig nosen - så hon fick bara med ett kort jam. Försökte bita i fånen. Men det var ju laxen jag var ute efter så det fick vara. Metall e' inge' gott hur som helst.
Det blir då ingen cat walk för min del idag i alla fall. Hon jag bor hos gick ut en sväng - jag märkte inte ens att hon var borta, låg kvar på samma fläck när hon kom tillbaka, orkade inte ens möta vid dörren som jag brukar.
Hon har förresten inte börjat nysa än, så där intensivt som hon brukar göra när jag anländer. Konstigt... Kanske har vant sig vid mig nu? Hon har ju haft drösar av katthår överallt efter att jag var här senast - sopade upp en stor trave från golvhörnen så sent som igår, och de sitter kvar i kläderna efter tvätten. Det ni! De försvinner aldrig! He he.... Inte ens för henne! Ha haaaaaa.....
Fast lite, lite synd är det om henne just nu, kanske, för hon får inte sova mer än några timmar på nätterna för att hennes granne röker jättemycket och det väller in i hennes lägenhet, fast fönstren är stängda, och det är hett som i en bastu. Det tar sig in via ventilerna som alltid ska vara öppna. I natt sov hon ingenting alls. Ser ganska mör ut. Bäst jag håller mig lugn. Orkar hur som helst inget annat just idag. Får satsa på att börja busa imorgon eller så.
Det här är nog som att vara vid Medelkatthavet. Tror jag tar mig en siesta. Får se om hon jag bor hos hänger på. Hon har just avslutat sitt glassätande. Jag fick ingen! Frågade i och för sig inte heller....
(Bilden är från när jag var här förra gången.)Etiketter: bloggare, katt, kattblogg, kattunge, Tistou |
Ett sånt kattliv! Jag har ett människoliv, jag. Det tillbringar jag huvudsakligen i horisontalläge. Världen är en jobbig plats att leva på, tycker inte Tistou det också.