Har ägnat hela helgen åt ett par årsmöten.
Det senaste mötet i raden avslutades med en pilgrimsvandring för fred. Kanske något som kan inspirera er andra runt om i landet?
Färden gick mellan några av kyrkorna i stan (alla som ligger centralt - de övriga får vara med på ett hörn vid en senare vandring, som förhoppningsvis blir inte bara ekumenisk utan interreligiös, vilket var ursprungstanken redan nu, men det var svårt att genomföra det på kort varsel).
Vi startade vandringen i Missionskyrkan med en intensiv och spontan ortodox bön (några årsmötesdeltagare var med på den).
Sedan gick vi relativt raskt vidare (vi anpassade farten till en pigg och glad deltagare med rollator). I Frälsningsarmén togs vi mycket väl emot. En frälsningssoldat, tillika med målarkompis, berättade kort om den lokala församlingens imponerande verksamhet och byggnadens historia, och avslutade med en fin fredsbön. På vägen ut skrattade vi åt det komiska i att som fredspilgrimer stanna till hos just Frälsningsarmén.... Men "vapnen" är ju fredliga - soppa, tvål och frälsning...i skydd av Jesu blod och Andens eld. Min kärlek till dessa "Guds soldater" består... De påminner oss alla om något av det allra viktigaste. Hur kristen tro kan gestaltas i praktiken, påtagligt, trovärdigt.
Sen fortsatte vi till Pingstkyrkan där det pågick förberedelser till ett afrikanskt väckelsemöte (av de eldiga böneropen att döma blev det nog ett hejdundrande möte). En pastor passerade oss, men var för upptagen för att stanna en minut med oss och be en kort bön, så det gjorde vi själva. Kul att höra afrikanerna ladda upp i bakgrunden....
Därefter bar det av till Baptistkyrkan där vi välkomnades varmt av en kyrkvärd och en kvinna som var missionärsbarn. Hon berättade lite kort om det och om sin kyrka, och bad en djup fredsbön med oss. I takkupolen fanns en bild av ett träd och en duva. Den var sprucken och lagad.... Ett par söndagsskoleplanscher med en ängel och med den heliga familjen prydde ett hörn. Sällan man ser sådana numera.
Vi begav oss sen till Katolska kyrkan (min församling), för tillfället vackert smyckad med tulpaner och påskliljor. Franciskus bön - "Herre, gör mig till ett redskap för din frid" passade särskilt väl där.... Freden måste börja inom oss för att kunna spridas. Här pausade vi relativt länge i den avskalade byggnaden, endast upplyst av ett stort antal stearinljus vid Mariastatyn, de brann där sedan mässan tidigare på dagen. Den mest moderna arkitekturen fick paradoxalt nog representera den äldsta av kyrkorna som involverades.
Sista anhalten var Svenska kyrkan - domkyrkan. Ett pampigt avslut på färden. Vi bad en stund i Fredens kapell där det bl.a. finns en minnessten till Dag Hammarskjöld. Sen tog vi en tur i övriga domkyrkan, bl.a. förbi den realistiska Mariaskulpturen - den ser ut som en levande, sorgsen, medelålders kvinna. Vi stannade också i det "katolska" kapellet - där det finns reliker av Erik och Birgitta, och där Johannes Paulus II 1989 bad en bön om synlig kristen enhet, tillsammans med Bertil Werkström. Vi konstaterade att det är en bit kvar till den fulla synliga enheten...
Fast vår vandring var i sig ett synligt enhetssteg på vägen... Vi representerade ett brett spektrum i vår lilla grupp - bara de frikyrkliga var det tyvärr tunnsått med.
I varje kyrka lade vi ut en stor orange banderoll som en av deltagarna hade tillverkat - med en kraftfull bild av jorden och texter om hur vår planet lider av krig, resursslöseri, miljöförstöring, etc. I domkyrkan stannade bl.a. några turister från Kina upp vid banderollen och fick budskapet översatt. Aktuellt i dagarna, minst sagt...
Det var en mycket fin vandring som berörde samtliga deltagare. Vackert att gå från kyrka till kyrka och be på detta sätt. Det lär vi göra om - senast om ett år!Etiketter: bön, fred, kyrkan, pilgrimsfärd |
|
| 6 Kommentar/-er: |
-
Låter som ett mycket gott intiativ.
Synd bara att jag missade den. Kunde ju bidragit med en (halv) frikyrklig iaf.
Det får ni definitivt göra om - om ni meddelar mig först vill säga ;)
/Johanna G
-
Johanna,
Ja, det var synd... Nästa gång ska jag försöka komma ihåg att tipsa om det i bloggen i förväg!
Du är välkommen att vara med - inte minst för att fylla på med den frikyrkliga halvan... ;-)
Troligen blir det om drygt ett år, på någon symbolisk dag - Kristi Himmelsfärd, första maj, nationaldagen eller så.
Solsken är redan beställt... Igår var det ju alldeles strålande - den första varma vårdagen....
Charlotte
-
Ähh, varför vänta så länge? Vore väl mer effektivt med typ "sista söndagen i varje månad" eller ngt i den stilen. Eller iaf till pingst vore väl ganska symboliskt och bra??
-
Johanna,
Samlar du ihop folk så vandrar vi hur ofta som helst.... :-)
Och pingst var faktiskt ursprungstanken....
Och att alla skulle ha vita kläder.
Men sällan blir något "perfekt".
Kanske nästa gång?
Charlotte
-
Tja, om du och jag börjar så är vi två redan nu, och sen kan vi bara blir fler... ;P
-
Johanna,
Ja, det är ju sant.... ;-)
Charlotte
|
| Post a comment here: |
| To the main page of this blog: Till bloggens första sida |
| |
| |
|
Låter som ett mycket gott intiativ.
Synd bara att jag missade den. Kunde ju bidragit med en (halv) frikyrklig iaf.
Det får ni definitivt göra om - om ni meddelar mig först vill säga ;)
/Johanna G