Som europe får man intrycket att alla amerikanska katolska präster är pedofiler. Hur många procent av prästerna handlar det egentligen om? 0,0001% eller 70%? Är andelen sexförbrytare större bland präster än bland folk i allmänhet, eller blir det bara större ståhej när präster är inblandade?

I Pingst har vi lika extrema levnadsregler för pastorer, fast tvärtom. Pastorer förväntas vara gifta, för vi vill inte ha något flörtande mellan pastorn och hans flock. Men så är det också mycket dyrare att anställa en pingstpastor än en katolsk präst. Medan prästen bara behöver ett foderbidrag så behöver pingstpastorn en lön som skall räcka till hela sin familj. Därför behövs tiondegivandet i Pingst, medan 1% skatt räcker långt i KK.

 

Johan,

Björn Håkonsson har gett ut ett häfte om detta: "Det får inte hända igen", 2006.

Han bygger informationen på:

www.usccb.org/nrb/johnjaystudy/

Vad gäller USA så står det där att mellan 1950-2002 så är det 4% av alla präster som funnits under denna period som har anmälts (4.392 st - det har funnits c:a 100.000 präster).

Jag hittar ingen uppgift om ifall andelen är större bland präster än bland andra.

Ja, katolska präster kan tyckas lågavlönade - men å andra sidan får många av dem nästan allt de behöver från sin orden/kyrkan (bostad, mat, resor etc) - utöver lönen.

De har det därmed bättre än de flesta - en betydligt tryggare tillvaro - förutsatt att de blint lyder order uppifrån förstås.

Charlotte

 

Charlotte
det är sant att det är tryggare för katolska präster på t ex detta sätt:
Församlingsmedlemmar kommer inte åt att "gnaga" på dem in absurdum, typ:
"Jag tror inte att brödet konsekreras för du knäppte inte händerna ordentligt"
eller
"Du uttalar dig fel i tidningar. det är ingen bra pr för vår församling"

MEN
De är ju ofta verksamma i länder med stor förföljelse av kristna och lever inte så tryggt vad gäller hälsa och jordeliv.

Det där med att lyda blint... ja, som kyrkoherde t ex,
men som munk eller nunna tycker jag mig ha upptäckt en del konstnärliga friheter, t ex från karmelitkloster (böcker på löpande band skrivs där) och inte minst hos dominikanerna.
De målar också tavlor och skulpterar.

(Möjligen på order ;) )

 

Jag tipsades om att Symeon skrivit ett inlägg i sin blogg där han kommenterar detta inlägg - men utan att hänvisa till det, och tyvärr fanns där en hel del missförstånd. Det går bra att fortsätta samtalet om detta här.

Här går det att läsa hans inlägg:

http://nerammah.blogspot.com/2007/07/det-gr-sllan-mnga-dagar-mellan-medias.html

Jag svarade så här i hans blogg (det granskas innan det släpps in där, så möjligen har det inte kommit in än):

***

Symeon,

Johan tipsade mig om detta blogginlägg där du citerar ur ett inlägg jag skrev i min blogg - A Catholic Renewal, http://charlotte-therese.blogspot.com/ - häromdagen.

Tyvärr har du missförstått vad jag åsyftade. Här kommenterar jag bara delar av det du skrev.

Jag skrev själv om de senaste händelserna i Los Angeles - inte om samtliga skandaler som varit i katolska kyrkans historia, och vad som gjorts åt dessa. Jag har tillgång till samma info som du - men det var alltså inte det saken gällde - utan den aktuella händelsen - med omkring 200 präster som har anmälts för dessa brott i Los Angeles. Vad sker nu med dem, undrar jag. Avskedas samtliga - eller får de fortsätta vara präster? Varför uppnåddes en förlikning så de skulle slippa ställas till svars inför rätten? Det borde vara det enda naturliga när det handlar om så allvarliga brott. Varför köpte kyrkan dem fria - för rekordbelopp? Det är vad jag har hört ska ha skett. DET är - om det är sant - nästan mer skandalöst än själva brotten. Hur kan de hållas bakom ryggen om de har gjort sig skyldiga till detta?

Så läs lite noggrannare - och varför inte hänvisa med länkar till de bloggar du rycker saker ur. Det vore fint om folk får bilda sig en egen uppfattning utifrån fakta.

Märklig rubrik förresten - om kvinnliga präster - medan större delen av ditt inlägg handlar om pedofiler - eller snarare homofiler - som du buntar ihop med homosexuella - på ett lika felaktigt sätt som påven gjorde när han började rensa seminarierna i USA - från homosexuella - inte från sådana som förgriper sig på barn - vilket ju var det egentliga problemet. Men kanske han hade en dubbel agenda - att slå två flugor i en smäll? Bort med samtliga "oönskade" - han uppmanade t.o.m. seminaristerna till angiveri gentemot varandra. Kul stämning det måste vara på de seminarierna nu...

Och - inte ska väl biskopar som flyttat runt pedofiler istället för att anmäla dem, få behålla sina jobb? De förtjänar inte att ha ett episkopat ens på varsin öde ö.

Att du sen buntar ihop pedofilerna/homofilerna med liberaler visar hur otroligt illa insatt du är... Det ena har inget som helst med det andra att göra. Det här kommer inte att dö ut av sig självt - utan fortsätta så länge antagningen till prästseminarierna ser ut som den gör - det är hur lätt som helst för celibatära män med sjuka böjelser - det finns gott om konservativa sådana män, så förknippa det inte med liberalism - att slinka igenom och bli präster. Det är ju bevisligen relativt många sådana som dras till prästrollen - inte för att de är kallade, utan för att de där har närmast fri tillgång till barn/unga vuxna som litar blint på dem. Medan normala kvinnor och män som känner en genuin kallelse (men är av "fel" kön eller gifta) portas från seminarierna. Och medan man klagar allt högljuddare över "oförklarlig prästbrist". Hur sjuk ska katolska kyrkans system få bli egentligen - innan man inser att något drastiskt måste göras?

Inte heller har frågan om kvinnor som präster nödvändigtvis något med en liberal syn - eller med "68-or" att göra. Det finns säkert ett antal sådana också runt om i världen - men de representerar knappast majoriteten av dem som vill se kvinnor som präster (c:a 60-70 % av katolikerna enligt undersökningar som gjorts i länder som Polen, Tyskland, USA, Filippinerna m.m.).

Nej - det handlar snarare om att återvända till det kyrkliga ursprung som Vatikanen så fåfängt försöker dölja... Ett ursprung där både män och kvinnor tjänade Gud i det som sedan blev Kyrkan. Där även kvinnor vigdes under flera århundraden - de flesta till diakoner, ett mindre antal till präster - särskilt just i Italien - ironiskt nog!

Läroämbetet har ändrat sig massor av gånger - den här förändringen/återgången till något vi förlorat - kommer inte att vara den första...

Charlotte

 

Z,

Ja, det är sant som du skriver.

Men jag tänkte mer på att de är ekonomiskt tryggade för resten av livet - i motsats till de flesta andra.

Så länge de inte öppet invänder mot någon punkt i kyrkans lära.

Vilket naturligtvis försvårar förändring i kyrkan något oerhört.

Den är svår att åstadkomma på gräsrotsnivå - d.v.s. om hierarkin sätter sig emot den, eller måste låtsas att de är emot den.

De kan ju mista hela sin "karriär" om de förespråkar detta. (I och för sig rimmar det ganska illa för en "tjänare" att tänka på karriärmöjligheter och tryggad försörjning - men så ser det nu ut i kyrkan av idag....)

Livegna präster är en bra garanti för att Vatikanen ska kunna fortsätta att styra fritt.

Oavsett vad de flesta av katolikerna må säga.

Charlotte

 

En pressrelease släpptes just om detta från de vigda kvinnorna.

Som på beställning...

***

Bridget Mary Meehan, spokesperson for Roman Catholic Womenpriests, issued the following statement.

The Roman Catholic Womenpriests community offers prayers for the survivors of sexual abuse in Los Angeles. We stand in solidarity with the courageous survivors in their long journey to speak truth to power and to obtain justice in response to the violations they suffered and the subsequent cover-up of sexual abuse by the hierarchy of the church.

We offer the church a gift of a renewed priesthood that is open, inclusive and accountable to the communities we serve. The present clerical structure of the Roman Catholic church needs to be transformed from a model of domination with powers reserved to clergy into an open, participatory model that honors the gifts of God in the people of God. The present gap between clergy and lay needs to be eliminated. We must move from an unaccountable top-down, hierarchical structure to a people-empowered discipleship of equals. We advocate a community model of ministry based on union with the people we serve. It is our conviction that a church community such as this would ensure that power is not abused, and our children would never again be put at risk of abuse by our priests, nor will misconduct on the part of priests be overlooked and/or covered up.

The goal of the Roman Catholic Womenpriests community is to bring about the full equality of women in the Roman Catholic Church. The mission of Roman Catholic Womenpriests North America is to spiritually prepare, ordain, and support women and men from all states of life, who are theologically qualified, who are committed to an inclusive model of Church, and who are called by the Holy Spirit and their communities to minister within the Roman Catholic Church.

Worldwide, the RCWP community has over 50 ordained, and over 100 candidates in preparation. In North America, for example, Roman Catholic Womenpriests serve in inclusive parish communities such as Mary of Magdala in San Diego and the Spirit of Life Catholic Community of Justice and Joy in Massachusetts. There are also two communities in Philadelphia: The Sanctuary of Peace and the Community of St. Mary Magdalene. As priests, we serve in nursing homes, hospices, retreat centers and house churches. The Roman Catholic Womenpriests communities are reaching out to build bridges of reconciliation and healing to alienated, and traumatized Catholics as well as with many sisters and brothers who are interested in worshipping together in dynamic, renewed communities of faith.

For 1200 years some popes, bishops and scholars accepted women's ordination as equal to men's. In the 10th century Bishop Atto of Vercelli wrote about the early church practice of ordaining women to preside over the churches because of the great need. In 1976 The Pontifical Biblical Commission concluded that there is no biblical reason to prohibit women's ordination. In the 21st century, women have reclaimed our ancient Catholic heritage of ministry as deacons, priests and bishops in a community of equals. Women as priests remind us that women are equal symbols of the holy and that the identity of priests should reflect the experiences and spiritual authority of women. The call for the full equality of women in the church, including the priesthood, is the voice of God in our time.

Roman Catholic Womenpriests pray that healing will come to all who have suffered abuse in our church, and warmly welcome survivors of sexual abuse and their family members to join us in building together a renewed Roman Catholic Church rooted in Gospel equality and justice. We extend this invitation to all who have been impacted by this scandal in our church, as parishes and parishioners suffer the consequences of this behavior, and will bear the burden of this just settlement, we invite you to likewise work with us to rebuild our church into a community where the "Good News" is lived faithfully and justice and integrity are our cornerstones.

For more information about Roman Catholic Womenpriests, visit our website at www.romancatholicwomenpriests.org

 

(kopia på inlägg jag just skrev i Symeons blogg:

http://nerammah.blogspot.com/)

***

Symeon, Z,

Jesus kallade bevisligen även kvinnor i sin omgivning till tjänst.

Långt senare utvecklades kyrkan och ämbetena, långt senare skrevs nytestamentliga texter ned som vittnar om en teologi som redan hunnit utvecklats betydligt. Denna teologi formade texterna - snarare än tvärtom. Det är också intressant att jämföra texterna sinsemellan. Jämför man de stora skillnaderna mellan Paulus och evangelierna kan man nästan tro att det handlar om två olika religioner... De vittnar dessutom om diametralt olika syn på kvinnor.

Att resonera som de flesta kvinnoprästmotståndare gör blir väldigt anakronisktiskt - då måste man välja vilka russin man plockar ur kakan för att resonemanget ska gå ihop - annars faller det hela ihop som ett korthus (motståndet bygger dessutom uteslutande på argument som inte håller för nära granskning).

Därför är jag övertygad om att detta en dag ska dras fram i ljuset så klart att alla kan se hela sanningen.

För övrigt så ser jag nu att ytterligare en viktig kommentar till detta inte släpptes in - som handlar om detta ämne och som skrevs av en av de prästvigda katolska kvinnorna.

Den finns att läsa i min blogg, samt ett uttalande av biskop Anders i GP - om svensk prästpedofili.

Charlotte

 

Ur GP:

"Katolsk biskop ber om ursäkt

Katolska kyrkan i Sverige ber om ursäkt för sexövergrepp mot ett barn som begicks av en präst för drygt 50 år sedan. Ursäkten framförs i form av en annons i Göteborgs-Posten och Dagen.

Övergreppen ska ha pågått under ett par års tid i slutet av 1950-talet, någonstans i närheten av Göteborg. När den utsatte personen försökte uppmärksamma vad som pågick skyddades prästen av kyrkan och händelsen tystades ner.

Offret, som krävt total anonymitet för sig själv och gärningsmannen, anmälde brotten till katolska stiftet i Stockholm i slutet av 2005 och krävde att kyrkan offentligt bad om ursäkt.

- Det som skett har skett och går inte att trolla bort. Men det är allas vår förhoppning att såren för den drabbade ska läkas något, säger stiftets biskop Anders Arborelius till Göteborgs-Posten.
Brottet är sedan länge preskriberat."

Läs mer:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=358729

Annonsen är i form av en bild, och återfinns både i GP och Dagen idag.