Söt katt! :-)
Hoppas han är lika snäll på natten...

 

Johan,

Ja, hur söt som helst.

Just nu har han flätat samman tassarna och svansen och gömt huvudet därunder - han sover.

Det gjorde jag däremot inte så mycket i natt...

Han skulle enligt uppgift inte vilja sova i ens säng.

Det stämde inte.

Han följde efter mig för varje steg jag tog under kvällen - spinnande på högvarv, och jamande. Ett riktigt litet energiknippe. En spinnrock i kattgestalt.... Som verkligen stormtrivdes med att äga hela min lägenhet (utan konkurrens från en annan katt, så som han är van vid).

Så när det var läggdags hoppade han upp i sängen. Antagligen tryggast så.

Lyckades kompromissa till slut så han sov vid fotänden - utsträckt tvärs över - medan jag fick krypa ihop så gott det gick ovanför och försöka somna. Inte så lätt.

Eftersom jag är ganska så allergisk var det ingen bra idé att han sov precis under min näsa - som han först försökte.

Han sov gott på en gång - medan jag somnade först efter kl. 2.

Kl. 5 var det därför katt-morgon... Den första i raden av morgnar i morse.

Han tyckte att det var hög tid för mig att stiga upp.

Lyckades till slut få honom att förstå att det fortfarande var natt fast det redan var ljust ute.

Så somnade han om och sov två timmar. Och just när jag också lyckats somna om så hoppade han upp i sängen och väckte mig (han hade då övergått till att sova i fåtöljen).

Nu var det riktigt akut. Han jamade järnet och klev över mig fram och tillbaka, och slutade helt enkelt inte - så det vara bara att gå upp och ge honom frukost. Klockan var drygt 7.

Han var kanonhungrig.

Därefter fick vi båda sova drygt en timme till - innan ungarnas vrål utanför väckte oss. De leker tydligen på skolgården under lovet....

En kattunge är nästan som ett litet barn.... Som ska ha uppmärksamhet hela tiden.

Vi har varit ute på balkongen en sväng - det är högintressant - men han är noga övervakad där - och några tidningar är upptejpade så han inte ska få för sig att vandra ut på fönsterblecket.

Vi ska ta oss ut till Hågadalen senare idag tänkte vi. (Han får sitta i sin väska på väg ner, och först får jag lura på honom kopplet - vi har övat en gång - men det är väldigt svårt att få på det eftersom han biter och river i bandet hela tiden).

Och nån kväll blir det skräckfilm.... Som nog passar även honom. Den om varulvskaninen (repris för min del...så det får nog bli med kommentarer). Sen väntar en recension - där även katten får tycka till.. ;-)

(Tar med filmen på söndag.)

Vill ni träffa honom IRL vid tillfälle (trots att han är större än en skalbagge, och betydligt lurvigare) så kan vi ju försöka hitta en tid.

Han är garanterat charmig.

Just nu ligger han och snarkar...medan jag försöker hålla ögonen öppna... ;-)

Charlotte