Ironiskt nog får jag idag två nyheter om kommunion - som går i motsatta riktningar.
Dels står anglikanska kyrkan nu inför en splittring där kommunionen bryts mellan delarna.
"The Anglican Archbishop of Sydney has declared a formal split in the worldwide Anglican communion over the consecration of openly gay clergy and the blessing of same-sex unions.
Speaking in Jerusalem before the opening today of a conference of 1000 conservative Anglican leaders, including 280 bishops, Dr Peter Jensen said the split had been triggered by the ordination in the US five years ago of the gay bishop, the Reverend Gene Robinson. "What the Americans did in 2003, and what the Canadians did, was to rip the communion," Dr Jensen said."
Då frågar jag mig hur lättvindigt man egentligen tar på kyrkotillhörigheten/enheten....? Hur kan man vilja splittra kyrkan ännu mer p.g.a. något sådant? En detaljfråga i det enda viktiga sammanhang som stavas Kristus och Kristi Kyrka.
Så vitt jag kan se är det Sydney's ärkebiskop som nu "river itu" kommunionen i och med sin deklaration. Innan dess var det ju en enhet - om än åsiktssplittrad. Liksom alla andra kristna sammanhang.
Man skulle kunna skämta om det om det inte var så tragiskt: leta reda på tre kristna och försök finna fem saker som samtliga har gemensamt åsiktsmässigt (inte trosmässigt - och med tro menar jag den ekumeniskt vedertagna trosbekännelsen och dogmerna). Lycka till!
Och dels ser man nu de med Rom unierade ortodoxa riterna som medhjälpare till ekumenik med ortodoxerna, eftersom de får ta emot kommunionen på båda håll (de har tidigare varit stötestenar från ortodoxernas sida).
Fick också veta något nytt. Katoliker verkar få ta emot kommunionen i ortodoxa kyrkor - så ska det ha varit ända sedan 1965. Varför har ingen sagt något om det? Varför agerar vi som om det inte var så? Har jag alltså plågats i onödan under alla de ortodoxa liturgier jag har närvarat vid och längtat efter att få ta emot?
Eller är det så att ortodoxa präster generellt sett är emot detta och skulle neka icke-ortodoxer kommunionen ifall de gick fram? Hur går det till i så fall - frågar de om man är ortodox innan de sträcker fram skeden ifall de inte känner igen en? (Man tar emot kommunionen i sked - brödet är indränkt i vinet - vilket ju gör det hela än mer konkret - Kristi kropp och blod ges samtidigt istället för separat.)
Intressant också att jämföra den ekumeniske patriarkens mer andliga/rådgivande ställning gentemot biskopskollegorna - med påvens totalitära status gentemot de katolska biskoparna....
"From the Catholic standpoint, such a "dual unity" presents few problems, since Pope Paul VI and Bartholomew's predecessor, Patriarch Athenagoras I, lifted the mutual excommunications of 1054 between the Orthodox and Catholic Churches on December 7, 1965. Since then, the Catholic Church has allowed Orthodox to receive Holy Communion in Catholic Churches, as well as to allow Catholics to receive Communion from Orthodox priests. Many Orthodox, however, have strongly resisted the move toward intercommunion, and the Ecumenical Patriarch has only moral, not jurisdictional, authority over his fellow Orthodox bishops."
Jag citerar lagparagrafen så andra som läser detta slipper leta:
"Can. 844 §2 - Whenever necessity requires or a genuine spiritual advantage commends it, and provided the danger of error or indifferentism is avoided, Christ's faithful for whom it is physically or morally impossible to approach a Catholic minister, may lawfully receive the sacraments of penance, the Eucharist and anointing of the sick from non-Catholic ministers in whose Churches these sacraments are valid."
Jag har hört skilda uppfattningar när jag har frågat om detta - både ortodoxer och katoliker.
Så kan jag alltså gå fram och hoppas att de inte nekar mig?
Åberopande att det skulle vara ett: "genuine spiritual advantage"?
Undrar vad de menar med "morally impossible" att vända sig till en katolsk präst...?
Lagparagrafer om särskilda omständigheter väcker ibland fler frågor än de ger svar...
Ja för mig är ovanstående inte så konstigt när man tänker på den riktiga katolska historien där Ortodoxa Kyrkan enbart är den utbrytande östra delen men inte avskiljda, därmed också varför Påven alltid varit intresserad av hur mycket revolutionen i dessa östra länder förstört kyrkan.
"Vi" protestanter är enbart en sekt här uppe i norra europa och jag förstod först som vuxen varför konfirmationsprästen hade svårt att svara på frågor, eftersom de tar i viss mån avstånd från katolska kyrkan och mer eller mindre får skylla sig själv att de inte kan bli inbjudna i ämbetet till nye Påven.
Jag har tom blivit attackerad på amerikanska sites för användandet av Lord i mitt namn som är en hyllning till Byron samt Parsifal! Det är inte om man svär i hårdrocklåtar eller studerar satanistisk historia och demonologi som gör att man inte bär sanningen inom sig eller är en lögnare, fler hycklande präster inom svenska kyrkan har gjort värre saker än tex en sångare som Tom Araya som är katolik efter sin släkt, också medlem i Slayer som sjunger Stephen King liknande texter om helvetet, vilket finns i alla kulturer även Snorres Eddan med Hel som regent i de nedre regionerna...
Och med allt detta vill jag säga; du har en utmärkt blogg som behövs då de flesta hycklar och blandar in politik vilket inte är alls samma sak. Se bara på allt Israel-hat, byt ut ordet mot Jude och det får väldigt negativa vibbar och det är därför de nu använder ordet Israel men de är samma människor som stod bakom Hitler, min personliga åsikt... Våra webmastrade internetsidor är inte så olika även då du valt att gå ljusets väg och jag som Jesus vandrar medvetet i mörkret bland allt och alla kulturer för där ser man ljuset bättre!
Det finns en "risk" att romerska katoliker enligt romersk-katolsk kyrkorätt eventuellt "får" ta Kommunion i Ortodoxa kyrkan, men enligt Ortodox kanonisk rätt får inte en romersk katolik ta emot Kommunion i Ortodoxa kyrkan om de inte först konverterar och bl.a. gör avbön för "Filioque" och alla andra latinska innovationer som strider mot de sju ekumeniska konciliernas tro och beslut.
En ortodox som tar emot Kommunion i ett heretiskt eller schismatiskt samfund skall göra avbön och blir sedan exkommunicerad (avstängd från Eukaristin) under tiden för botgöringen.
Om någon som prästen inte känner igen kommer fram för att ta Kommunion i Ortodoxa kyrkan så är det inte ovanligt att prästen inte endast frågar huruvida personen är ortodox eller inte, utan dessutom hur länge sedan det var personen sist biktade sig; och det händer att prästen sedan låter bli att ge personen Kommunion för att de inte är förberedda eller därför att de inte är ortodoxa (medgivet att det förekommer slarv i vissa grekiska kyrkor). Grekiska munkpräster brukar dessutom många gånger före Kommunionsutdelningen påpeka att endast ortodoxa som rätt har förberett sig för nattvardsgång får ta emot Kommunionen.
Jag undrar om - och i så fall varför - det är nödvändigt att konvertera (formellt) för att från ortodoxt håll få ta emot kommunionen ifall man håller med om de ekumeniska konciliernas lära.
D.v.s. det är inga som helst problem för mig att se på det som lagts till efter de ekumeniska koncilierna på samma sätt som ortodoxerna ser på det.
Och det var länge sen jag inspirerades till att första gången göra en ekumenisk andningspaus vid ordet "Filioque".
Inte alls demonstrativt - men i enhetens namn.
För övrigt så har ju katoliker och ortodoxer funnit fram närmast till en samsyn på verkligheten bakom begreppet numera. Så det känns onödigt att ha det kvar som ett särskiljande tillägg i trosbekännelsen. Där tycker jag att vi katoliker skulle backa ett steg.
Jag har något vagt minne av att man som ortodox kan få ta emot Kommunion i Romersk-katolska kyrkan utan att konvertera under särskilda omständigheter (typ att det inte finns någon ortodox närvaro där man bor), problemet är bara att detta kommer att medföra problem för en i Ortodoxa kyrkan eftersom man i bästa fall då anses ha utfört en schismatisk handling genom att ta emot Kommunion i ett schismatiskt samfund (d.v.s. Romersk-katolska kyrkan), eller i värsta fall har deltagit i och givit sitt samtycke till heresi genom att ta emot Kommunion i ett heretiskt samfund (d.v.s. Romersk-katolska kyrkan)... Debatten pågår dock bland ortodoxa huruvida romersk-katolska kyrkan är heretisk eller endast schismatisk... Man kan försonas med schismatiker, men man kan inte försonas med heretiker.
Jag menade tvärtom - som katolik som håller med om den ortodoxa tron.
Vad hindrar mig från att ta emot kommunionen där?
Tror inte att man ens som hyperortodox skulle kunna betrakta katolska kyrkan som heretisk - i och med att det mesta av den definierade läran är densamma mellan våra kyrkor. Och det som inte är definierat också delas till 99% om inte mer. Och det som är definierat utanför de ekumeniska koncilierna likaså. Även om det var fel att definiera det utan att alla var med.
Schismatisk - möjligen - men det gäller ju båda kyrkorna i så fall... De har gått ifrån varann.
Om man bara kunde erkänna sin del i den historiska splittring som ingen nu levande har orsakat, om än bidragit till att uppehålla, så kunde man sluta strida om hönor och ägg - vad som var först och vem som gjorde mest fel - och kanske finna en väg tillbaka till en kommunionsenhet...
Jag menar - har vi inte mer att vinna på det än vad vi förlorar på att fortsätta vara ett åtlöje för världen genom splittringen?
Frågan om påven är väl den största kvarvarande stötestenen - där jag tycker att man på allvar skulle fundera över hans roll som väl borde vara mer i stil med de ortodoxa patriarkernas. Inte en styrande maktposition som kväver kyrkan ovanifrån, utan en andligt rådgivande, som ger kyrkan näring.
Det finns en anledning till varför den minoritet av ortodoxa präster och biskopar som deltar i ekumeniken tenderar att smyga med detta -- ekumenik med icke-ortodoxa saknar i stor utsträckning stöd bland det aktiva lekfolket och klosterfolket i de flesta ortodoxa länder.
Att ens våga påstå att romersk-katolska kyrkan endast skulle vara schismatisk och inte heretisk är en jättekontroversiell handling i många ortodoxa kretsar (särskild bland det aktiva lekfolket och klosterfolket, men även i stora delar av prästerskapet).
Interkonfessionell ekumenik saknar stöd på gräsrotsnivå i Ortodoxa kyrkan.
Följande kanske tycks som en absurd lista för den icke-ortodoxe, men är ganska symptomatisk på hur fromt lekfolk och klosterfolk uppfattar romersk-katolska kyrkan: http://www.orthodoxinfo.com/inquirers/inq_rc.aspx
Då har jag väl helt enkelt mestadels haft tur när jag har träffat på ortodoxa präster och lekmän - även fromma munkar och nunnor...
De flesta av dessa har inte alls visat den attityd jag möter på sidan du hänvisar till. Tvärtom... De flesta har varit riktigt vänliga.
Intressant i och för sig att få se den uppfattningen så tydligt. Jag har bara sett små glimtar tidigare.
Själv skulle jag vilja visa hur man kan se det hela på ett annat sätt... Det verkar inte som att de alls förstår det katolska på ett rätt sätt. Och misstolkar därför intentionen och uttryckssättet. Man skulle kunna kalla det andlig kulturkrock...
Jag har bara läst två artiklar än - den om prästfruns resa till Medjugorje och jämförelsen mellan Franciskus och Serafim av Sarovs mystik.
Men det var ju ganska magstarkt... De inte bara hävdar att det är fejk utan t.o.m. på gränsen till inspirerat av det onda.
Ska läsa lite mer sen trots det eftersom jag är intresserad av hur folk som har olika åsikter tänker. Bara om man förstår det kan man ju försöka förklara eventuella missförstånd.
Det ironiska är att man kan se det (tänker på den andra artikeln) som två sidor av samma mynt.
Katoliker verkar få ta emot kommunionen i ortodoxa kyrkor - så ska det ha varit ända sedan 1965. Varför har ingen sagt något om det?
Nåt får la du ta reda på själv.
Det står ju i can. 844 § 2.