"När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus.
Det står ju i skriften: Se, på Sion lägger jag en hörnsten, utvald och ärad; den som tror på den skall inte stå där med skam. Äran tillfaller alltså er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna ratade blivit en hörnsten, en sten som de snavar på, en klippa som de stöter emot. De stöter emot därför att de inte lyder ordet. Så är det förutbestämt för dem.
Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus." (1 Pet 2:5-9)
Tycker att dagens andra läsning var inspirerande... Där står det så tydligt om vår kallelse som kristna... Och där står det ingenting om att kvinnor inte skulle ha del i den.
Om kvinnor kan utgöra ett heligt prästerskap i vardagen, i världen - i och för sig står inget i den citerade texten om att detta skulle gälla där, utan det står om allas vår roll i det andliga husbygget, som ju är just kyrkan - så kan de det på ett specifikt sätt - tack vare Kristus, mitt i hans församling, i templet av levande stenar.
Tänkte också, i ett stickspår, åter på att det väl inte går att uttyda ur något enda som sägs i skrifterna att prästen ska representera Kristus under det som blivit till mässfirandet?
Jesus sa aldrig: "representera mig när ni firar måltiden" eller "var mina vikarier" - utan: "gör detta till min åminnelse" och "jag är med er alla dagar intill tidens ände".
Till vad behövs det representanter ifall Gud själv är med oss alla, är mitt ibland oss, när vi samlas två eller tre?
Prästen bär fram just ett andligt offer. Förkunnar Guds storverk. Så som det står att hela Gudsfolket ska göra... Inte bara vissa utvalda.
Bönerna i mässan är riktade från människor till Gud, från kyrkan till Gud - inte från Kristus till Fadern. Så synen på prästen som representant för Kristus stämmer helt enkelt inte särskilt bra - ens liturgiskt.
Tycker för övrigt att det är väldigt svårt att se Kristus i prästen. Särskilt om det är flera som koncelebrerar samtidigt - det ger ett lite klonat intryck.... Förutom att det är svårt rent allmänt att hitta några paralleller mellan nutidens präster och Kristus. Utom det att de är män - men vad har de annars gemensamt? Kristus är ju framför allt människa, först i andra hand man - och det är det andliga som är det viktiga i kyrkan - inte biologi.
Som kristna personer är prästerna kallade att efterlikna Kristus som vi alla, absolut - men skulle de vara extra lika honom som präster? I så fall får de allt jobba på... Eller snarare låta bli - så att Kristus kan framträda mer.
I evangeliet idag lästes en rad om att t.o.m. många präster kom till tro - det sägs förvisso om judiska präster. Men är det så långsökt att tillämpa det också på kyrkan?
Tror kyrkan har tagit sig vatten över huvudet när man utnämner människor till Gudsrepresentanter utan urskillning - och enbart män dessutom.... Inte minst ovärdiga sådana - pedofiler, alkoholister, karriärister.... Listan kan göras lång....
Varför inte bara se det som det faktiskt är - som människor kan vi alla tjäna i Kristi kyrka - på de sätt vi som personer är kallade till - inte utifrån kön, utan utifrån våra gåvor - som blir till gåvor för kyrkan, för världen. Och det är bara oss själva vi representerar. Även om idealet förstås är att något av Kristus ska skina igenom oss alla en dag. Så att världen kan tro...Etiketter: andligt tempel, heligt prästerskap, katolska kyrkan, kvinnliga präster, kyrkan, religion |
