I dag är det den 44.e världsböndagen för kallelser - d.v.s. kallelser till präst- och ordensliv.
Med anledning av det har påven skrivit ett herdabrev som talar vackert om prästkallelsen och förutsätter att enbart män ska känna sig manade att följa Gud på det sättet.
Om kvinnor, liksom jungfru Maria, också vill svara "ja" på den Guds kallelse de känner - så drabbas de istället av ett hugg i hjärtat, och hamnar i det förfärliga valet: "lyda Gud mer än människor" - eller säga nej till Gud som kallar dem för att istället "lyda kyrkan" - d.v.s. så som den ser ut idag.
Detta är ett reellt problem. Många katolska kvinnor känner en prästkallelse - men får inte följa den. Om detta talas det dock tyst. Ett tag var ämnet t.o.m. förbjudet att diskutera! Tack och lov har det äntligen börjat förändras till det bättre - samtal är åtminstone OK numera.
En del kvinnor väljer också att trots allt lyda Gud mer än människor: RCWP
Påven valde som rubrik för sitt herdabrev: "Kallelse till gemenskap i Kyrkans tjänst".
Först när det blir en sådan verklig gemenskap, där både män och kvinnor får tjäna på lika villkor, kan vi alla bli "en kropp och en själ" i Kristus.
Gud har i alla tider kallat både kvinnor och män till tjänst - hur vågar då kyrkan förneka detta?
Må Gud idag särskilt välsigna alla kvinnor som följer sin kallelse - också om det innebär förföljelse från kyrkan - och alla kvinnor som tålmodigt lider under de nuvarande reglerna i hopp om förändring. Må Gud fortsätta att kalla många kvinnor till tjänst i kyrkan på många olika sätt - må även den katolska kyrkans ledning en dag se vad som är Guds vilja och välkomna det...Etiketter: kallelse, katolska präster, kvinnliga präster |
