From the other side of the pond, alltså.
Har inte så mycket att säga om dagens äventyr. Mer än att en del inledande förhandlingar fick ett bra resultat arbetsmässigt... Börjar få ett visst grepp om det hela, känns det som, och faktiskt trivas riktigt bra här redan, på dammens andra sida.
Mötte en underbar dam på "hemvägen" även idag - en turkosklädd en, med lika turkosa ögon som sin rock. I det strilande regnet gick hon med sin rollator genom samma tunnel som jag, men i motsatt riktning. När våra blickar möttes sken hon upp hela tunneln med sitt leende. Omöjligt att inte besvara det!
Det känns helt enkelt bra här - just nu åtminstone. Men visst vore det tufft att arbeta här på heltid, det är ett snabbt tempo i stan, om än jag nu är i utkanten av den.
Den kritiska deadlinen är i alla fall uppskjuten tills imorgon, så det blir en lång studienatt. Men först kvällsmat och mässa.Etiketter: arbete, leende |
